Fyra poliser går förbi reportrar på väg in i en valvaka.
//

Ökad trygghet eller osäkerhet?

För att få inblick i det blocköverskridande fokus från politiker på lag och ordning vände jag mig till Tobias Hübinette.

En bristande trygghet och steg för att uppnå sagd trygghet var något som genomsyrade budskapen på det svenska valets valskyltar. ”Ingen ska behöva bli kriminell” textades över en bild på Magdalena Andersson och en ung icke-vit person. ”Nu får vi ordning på brotten” kunde läsas på en skylt med Moderaternas logga nere i höger hörn. “Höjda straff och inget snack” pryder en valaffisch för Sverigedemokraterna i Oskarshamn. 

SVT publicerade den 11 september 2022 Valus insamlade siffror kring de svenska väljarnas viktigaste politiska frågor. Enligt denna undersökning hamnade lag och ordning på tredje plats efter en avancering med två platser från valet 2018. 

För att få en inblick i faktorerna som ligger bakom det blocköverskridande fokus från politiker och väljares ökade intresse vände jag mig till Tobias Hübinette, forskare, lektor och skribent inom frågor som rör etnicitet, svenskhet och adoption.

Hur skulle du beskriva din roll i bevakningen av Svenska valet 2022?
Eftersom jag har följt SD:s utveckling sedan 90-talet så fick jag många frågor från journalister under valrörelsen och inte minst från utländsk media. Jag hjälpte också svenska Black Lives Matter att utforma ett slags valkompass för afrosvenskar genom att tillskriva alla riksdagspartier plus Nyans ett batteri med frågor som de sedan besvarade och som jag sammanställde, som hade fokus på just afrosvenskars situation. 

Vilket/vilka perspektiv tyckte du saknades från debatten och vilka av dem valde du att adressera, samt varför?
Det som framför allt saknades var ett minoritetsperspektiv, det vill säga hur de olika vallöftena och utspelen skulle kunna påverka och drabba de olika minoritetsgrupperna. 

Håller du med om att otrygghet/satsning på ökad trygghet var en central och blocköverskridande fråga i detta val?
Ja definitivt. 

Varför tror du att så blev fallet?
– Framför allt på grund av problematiken med skjutningarna och även sprängningarna, vilka kom att påverka hela valrörelsen. 

Skjutningarna och sprängningarna som Tobias nämner som bakomliggande faktor till politikers vilja att belysa upplevd otrygghet hos svenskarna, samt tillvägagångssätt för att stävja detta, beskriver polisen som icke-legala och tydligt avsiktliga. Enligt statistik publicerad på polisens hemsida har 324 skjutningar av denna kategori konstaterats, vilket har resulterat i 53 avlidna och 92 skadade landet över. Denna statistik avser år 2022 fram till den 15 oktober. Under samma period har 165 incidenter relaterade till allmänfarlig ödeläggelse inträffat, varav 79 kategoriseras som sprängningar. Resterande kategoriseras som förberedelser och försök till samma typ av brottslighet. Brås rapport som publicerades år 2021 konstaterade att Sverige har haft en ökning av dödligt våld med skjutvapen sedan 00-talet, något som inte kan speglas i något annat europeiskt land. Denna utveckling beskrivs enligt BRÅ som en negativ våldsspiral med bakgrundsfaktorer som ”illegala drogmarknader, förekomst av kriminella gäng och bristande förtroende för polisen i de kretsar där våldet sker”.

Hur definierar de tre största partierna i Sverige trygghet? Vilka likheter och vilka skillnader finns det?
– Främst handlar det om att de facto trygga majoritetsinvånarnas behov av trygghet kort och gott. 

Hur definierar du upplevd trygghet?
Trygghetsfrågorna har generellt ett majoritetsinvånarperspektiv. 

Vilka kommer att uppleva/ inte uppleva trygghet efter årets valrörelse, valresultat och den politik som kommer att föras som konsekvens av dessa?
– Det är möjligt att många majoritetsinvånare kommer att känna en ökad trygghet på grund av högerblockets valseger men samtidigt kommer många minoritetsinvånare och många invånare med framför allt utomeuropeisk bakgrund att känna en ökad otrygghet på grund av att högerblocket har tagit över regeringsmakten. 

Subscribe to our Monthly Newsletter!

…and stay informed about new articles and writing opportunities.


Du har tidigare uttalat dig kring utvecklingen av Danmarks nutida politiska landskap och hur det går att dra paralleller mellan den och valresultatet i Sverige samt den resulterande processen kring utdelningen av politiska uppdrag. Är det en rättvis tolkning från min sida?
– Ja, och jag tror att det är den danska modellen som är den nya regeringens modell och det går tydligt att se det i Tidöavtalets olika punkter som rör trygghet och invandring, och som alla bär Sverigedemokraternas (SD) signatur. SD har helt enkelt redan fått igenom en stor del av det som Dansk Folkeparti fick igenom i Danmark under två mandatperioder. 

Dansk Folkeparti beskriver på sin hemsida att brottslingar allt för ofta kommer undan med lindriga påföljder, om ens det, i dagens samhälle. De förespråkar en snabb och rättvis rättsprocess där brott leder till straff. Stora protester från övriga invalda partier med tydliga avståndstaganden från bland annat Dansk Folkepartis migrationspolitik har i samband med partiets framgångar i valen 2011 och 2015 successivt övergått till en acceptans och en implementering av nämnd politik från både höger och vänstersidan av det politiska spektrat i Danmark. Enligt Tobias kan denna utveckling liknas vid Sverigedemokraternas, där andra partier i landet har tagit tydligt avstånd från SD och deras politik, till att i nuläget acceptera och genomföra deras politiska agenda gällande migration, men även andra hjärtefrågor. 

Går det att dra paralleller mellan diskussioner gällande trygghet bland Dansk politisk elit och den politik som utövas och har utövats i Danmark de senaste 12 åren?
– Ja, och det vi ser i dagens Danmark är ett samhälle där minoritetsinvånarna i det närmaste blir utsatta för kollektiv mobbning från majoritetsinvånarnas sida. 

Kan detta hjälpa oss förutspå den politiska riktning Sverige kommer att ta denna mandatperiod och framåt?
– Ja, vi har att vänta en ”fördanskning” av det svenska politiska landskapet och det svenska samhällsbygget i den meningen att den danska modellen ser ut att vara slutmålet för den nya regeringen. 

Vad skulle det i så fall innebära för majoritetssvenskar och minoritetssvenskars upplevda trygghet?
Majoritetssvenskarna är de som främst har röstat fram den nya regeringen och de majoritetssvenskar som har röstat på högerblockets fyra olika partier kommer antagligen att på ett psykologiskt plan uppleva en större trygghet under den kommande mandatperioden medan minoritetssvenskarna i värsta fall kommer att få känna samma typ av otrygghet som minoritetsinvånarna i Danmark gör. 

Slutsatsen som jag drar efter samtalet med Hübinette är att den trygghet som våra politiker talar om inte innefattar alla invånare när det väl kommer till sakpolitik. Det verkar som att även Sverige är på väg mot den utveckling vi redan sett i våra nordiska grannländer.

↓ Image Attributions

Polis på väg till en av valvakorna” by Wilhelm1951 // Licensed under CC BY-SA 4.0