Av Nina Kaufmann
I Österrike närmar sig nyval. Den sista söndagen i september har över 6 miljoner röstberättigade möjligheten att påverka landets politiska framtid – tre år tidigare än väntat. Enligt valkalendern skulle nästa allmänna val hållas först hösten 2022, men efter en turbulent vår i österrikisk politik beslöt Bundeskanzler Sebastian Kurz i samråd med president Alexander Van der Bellen i maj att utlysa nyval. Den medialt uppmärksammade Ibiza-läckan och den påföljande regeringskrisen må ha varit vad som orsakade det hastiga beslutet, men att nyvalet främst skulle kretsa kring Kurz regeringsduglighet eller kontroverserna kring före detta regeringspartnern FPÖ vore att förenkla läget. När österrikarna går till val dominerar istället frågor såsom brister i vården, sjunkande löner, stigande lägenhetspriser och inte minst: klimatfrågan.
När det började storma kring den så kallade Ibiza-läckan i maj i år låg kollapsen av regeringssamarbetet mellan borgerliga ÖVP och nationalkonservativa FPÖ inte långt borta. De läckta videoklippen, inspelade under valrörelsen 2017, skildrade FPÖ:s partiledare Heinz-Christian Strache och partikollegan Johann Gudenus i samtal med en kvinna släkt till en rysk oligark i en villa på Ibiza. I klippen diskuterar de frispråkigt korruptionsstrategier inför det stundande valet och hur kvinnan genom att köpa in sig en stor österrikisk kvällstidning ska hjälpa FPÖ till höga väljarsiffror. I valet 2017 fick FPÖ nästan 26 procent av rösterna och ingick därefter ett regeringssamarbete med största partiet, ÖVP. Trots Straches försök att förkasta Ibiza-klippens avslöjanden som inget annat än “pinsamma fyllehistorier” var hans avgång snart ett faktum. En dryg vecka senare bekräftade Kurz att regeringsöverenskommelsen med FPÖ var riven och att nyval skulle utlysas. Under tiden har på uppdrag av presidenten en teknokratisk övergångsregering helt utan politiker tagit sig an landets ledning. Tidigare författningsdomaren Brigitte Bierlein agerar tillfällig förbundskansler.
Kurz relativt omgående ställningstagande var viktigt för ÖVP:s fortsatta förtroende bland väljarna; inför nyvalet ligger hans parti bra till. I de senaste opinionsundersökningarna har ÖVP till och med ökat sedan förra valet och väntas landa på runt 35 procent. Kurz ses av många som en stabil politiker med tydlig riktning, och frågar man äldre väljare benämns han dessutom gärna som en “svärmorsdröm”. Även de gröna (Grüne) står starkare; från att precis ha missat fyraprocentsspärren och blivit utan platser i parlamentet i valet 2017 ser de nu ut att landa på över 10 procent. För såväl socialdemokratiska SPÖ som skandalomsusade FPÖ väntar föga milda bakslag; de går båda mot att tappa minst en fjärdedel av sina väljare och landa på runt 20 procent. Liberala Neos går framåt och ser ut att nästan fördubbla sina tidigare 5 procent.
Ibiza-skandalen avslöjades mitt under EU-valrörelsen. Ändå hade den en minimal påverkan för de högerpopulistiska framgångarna i EU-valet och likväl tyder lite på att Ibiza kommer stå i fokus när österrikarna går till val på söndag. FPÖ:s tillbakagång i väljarstöd handlar inte om att deras politiska legitimitet har ifrågasatts särskilt efter vårens läcka, utan snarare om att invandringsfrågan inte är lika het som för två år sedan och kanske i synnerhet att partiet har fått en svagare politisk riktning utan den numera avsatte Strache i toppen. SPÖ:s tapp beror i sin tur på att allt fler väljare har tappat förtroende för att partiets politik håller för framtiden; samtidigt som 65% av de svarande i dagstidningen Der Standards senaste undersökning håller med om att SPÖ:s politik har varit viktig för Österrikes utveckling så tycker endast 13% att partiet idag styrs av kompetenta politiker. Precis som i många andra europeiska länder tappar traditionellt stora partier som SPÖ stöd när tidigare trogna väljare lockas över till högern med löften om förändring som de etablerade partierna inte tycks kunna erbjuda.
Trots den stora uppmärksamhet som Ibiza-läckan drog till sig under våren har temat fått förhållandevis litet utrymme i den österrikiska nyvalrörelsen; istället har bland annat brister inom vård och omsorg diskuterats flitigt och engagerat väljare i alla politiska läger. Inte helt oväntat har dessutom klimatkrisen hamnat i strålkastarljuset och petat ner invandringsfrågan från förstaplatsen på dagordningen. Klimatfrågan har gått in i högkonjunktur i österrikisk politik, inte minst tack vare svenska Greta Thunberg och “Fridays for Future”-rörelsen som på kort tid har dragit till sig många unga, engagerade österrikare. Hur partierna valt att närma sig klimatfrågan har haft en påverkan på opinionen, vilket bland annat blir tydligt i de grönas stadiga ökning. Genom att få platser i parlamentet efter nyvalet väntas de gröna ha betydligt större möjligheter att lyfta klimatfrågan nationellt. Samtidigt måste man säga att påverkan är relativ; ÖVP går trots sin svaga klimatpolitik ändå mot att bli Österrikes största parti. I synnerhet på landsbygden, där tradition väger tyngre än i städerna, har småpartier som Grüne och Neos fortfarande svårt att vinna gehör för sin politik.
Att ÖVP kommer att sitta i regeringsposition även efter nyval är givet – men med vem? En enpartiregering på 35% får stora besvär med att föra igenom sina förslag, vilket i grund och botten var varför Kurz utlyste nyval. Hur en regeringskoalition kommer att se ut efter nyvalet är dock allt annat än klart i nuläget och sannolikt väntar en intensiv tid av förhandlingar efter söndagens valresultat. Många väljare tror att ÖVP och FPÖ kommer att kunna enas igen, men även om Ibiza på många sätt hamnat i skuggan under de senaste veckornas valrörelse så är den dramatiska skilsmässan mellan de två partierna i maj inte att förglömma. Frågan är om Kurz är beredd att chansa på att ett samarbete kommer fungera bättre denna gång, eller om han vill satsa på ett säkrare kort. ÖVP har historiskt lång erfarenhet av att regera tillsammans med SPÖ; innan 2017 var denna så kallade storkoalition den dominerande samarbetsformen. Politiskt möts dock ÖVP och FPÖ på fler plan, inte minst gällande ekonomi och invandring, medan ÖVP och SPÖ har en tendens att sätta käppar i hjulen för varandras reformförslag.
Vilken roll spelar då de växande småpartierna Neos och Grüne i regeringsförhandlingar? En potentiell koalition bestående av ÖVP, Neos och Grüne har diskuterats på olika håll under valrörelsen, men sannolikt är de politiska skiljaktigheterna för stora för att partierna ska kunna enas om en gemensam politik. Givetvis finns också sannolikheten att ÖVP inte lyckas bilda regering och att SPÖ därmed skulle kunna ingå förhandlingar med Neos och Grüne. En SPÖ-Neos-Grüne-regering skulle innebära en helomvändning i österrikisk politik och ett stort kliv åt vänster. Sannolikheten för ett sådant komplett regeringsskifte verkar dock liten med tanke på ÖVP:s och FPÖ:s höga väljarsiffor.
2096 kommuner, över 10 000 valdistrikt och 80 000 valförrättare förbereder sig inför söndagens val. Ett nyval är inget litet projekt och inte minst för de politiska partierna innebär nyvalet rejäla kraftsamlingar. Över hela Österrike pågår intensivt valkampanjande. Tydligt är dock att såväl politiker som väljare blickar framåt; nyvalet är inte till för att sätta någon på plats, utan för att hitta en ny väg framåt för Österrike. Hur den vägen kommer att se ut och vilka partier som kommer att styra är ännu svårt att säga, men något som är ganska säkert är att när österrikarna går till val på söndag, då har de glömt Ibiza. När folket går till urnorna handlar det inte längre om vilka videoklipp de helst vill slippa se, utan om vilken politik de vill se genomföras i Österrike fram till nästa val.
Omslagsbild: Nina Kaufmann
