Det var ett tag sedan Carl Bildt stod i det politiska rampljuset, men den före detta stats- och utrikesministern är fortfarande mycket aktiv inom utrikespolitiken. Måndagen den 15:e maj gästade han Utrikespolitiska föreningen och intresset var stort. Redan en timme före föreläsningen köade entusiastiska åhörare för att garantera en plats, och väl inne i en fullproppad hörsal 3 skapade Carl Bildts blotta närvaro applåder.
Föreläsningen innehöll en mängd olika områden: det säkerhetspolitiska läget i Östeuropa; EU:s framtid; Donald Trump och Brexit; Kinas eventuella planer på en ny sidenväg; och klimathotet var bara några av de fenomen som nämndes. Carl Bildt blandade skämt med allvar då han delade med sig av politiska analyser och anekdoter. Anförandet varade i ungefär 30 minuter följt av en frågestund. Därefter fick Uttryck och Radio UF göra en kortare intervju med kvällens huvudperson.
Vad gör du nu för tiden?
Jag gör väldigt mycket. Bland annat är jag styrelseordförande i European Council of Foreign Relations som är en internationell tankesmedja som sysslar med utrikespolitisk analys med Europa som utgångspunkt. Dessutom sitter jag i olika internationella styrelser. Sedan reser jag runt mycket och medverkar i olika sammanhang.
Det låter som ett ganska hektiskt liv…
Ja det är det, jag tror faktiskt att jag reser mer nu än vad jag gjorde som utrikesminister.
Föreläsningen hette “2017 According to Carl Bildt”, vilka är de tre största globala utmaningarna vi har idag enligt dig?
Den första utmaningen är att lyckas hantera geopolitiken så att vi inte hamnar i fler väpnade konflikter. Till exempel är situationen i Mellanöstern mycket besvärlig och kommer att vara det under en lång tid framöver. Men framförallt handlar det om att förhindra krig mellan de stora aktörerna, det förblir en helt avgörande fråga. Här blir sammanhållningen mellan EU:s stater och banden över Atlanten väldigt betydelsefulla.
Den andra utmaningen är att behålla och värna om den globala och liberala världsordningen.
Slutligen är klimatfrågan utan tvekan en kritisk utmaning. Steg i rätt riktning fås via ny teknik och vetenskap, men då behöver också länder ha råd med tekniken. Att lyckas implementera dessa nya lösningar är i sig en utmaning.
Vilka är de tre största utrikespolitiska utmaningarna för Sverige?
Den enskilt största och viktigaste utmaningen är att se till att den Europeiska Unionen fungerar. Det är viktigt för vår ekonomi och vår säkerhet. Sedan är det uppenbart att vi måste stärka vår säkerhetspolitik. Här spelar samarbeten med våra grannländer, USA och NATO en stor roll. Den tredje utmaningen är att få ordning på det globala systemet — FN och dess olika fackorgan måste fungera. Sveriges roll är kanske inte så stor, men den är viktig.
Under föreläsningen pratade du om att populism och protektionism är stora problem, varför?
De rörelserna är ju bakåtsträvande. De grundar sig i en nostalgisk uppfattning om att det var bättre förr — men det stämmer inte. Det är viktigt att vi förklarar hur mycket bättre vi har fått det tack vare globalisering, öppnare gränser och ökad handel.
Slutligen, vad har du för tips till studenter som vill jobba med utrikespolitik?
Det beror på vad du menar med utrikespolitik. Att jobba med världen är oundvikligt — det kommer alla att göra. Men det viktigaste är nästan att lära sig språk, det ska inte glömmas. I synnerhet när man är yngre. Pluggar man på universitet har man nog redan passerat den åldern där hjärnan är tillräckligt receptiv för att lära sig ett nytt språk, jag är ledsen att meddela detta. Hursomhelst öppnar språk dörrar, oavsett vad man sysslar med.
Har du något mer konkret tips?
Att hänga med i utrikespolitiken. Man kan läsa min twitter och min blogg om man känner för det!
Intervju av Max Karpefors & Arvid Segerström
