Flygvy av en fotbollsplan med spelare. Fotografi: Mike via Pexels
//

Calciopoli-Skandalen

Det här är en berättelse om en stormakts fall och återtåg.

Våren 2006 avslutades den 75:e säsongen av Serie A, den italienska högstaligan i fotboll, med att Juventus för den 29:e gången fick lyfta Lo Scudetto, segerpriset, till skyn. Ett lag fyllt av stjärnor som Pavel Nedved, Alessandro Del Piero, Fabio Cannavaro och Zlatan Ibrahimovic, hade i överlägsen stil besegrat övriga lag och endast förlorat en match under hela säsongen. Snart skulle dock framgångssagan ta en helt ny vändning. På en dag gick Juventus ifrån att vara ligamästare till att  tvångsdegraderas till den näst högsta italienska fotbollsligan, Serie B. Den vinnande maskinen nedmonterades, Zlatan Ibrahimovic och Fabio Cannavaro lämnade laget och i centrum stod Juventus sportdirektör Luciano Moggi. Frågan “Varför?” ekade i den kaosartade situation som senare kom att kallas för “Calciopoli”. Det här är en berättelse om en stormakts fall och återtåg.

I Italien är det den regionala uppväxten och anknytningen som formar medborgaren. De föds in i den, utvecklas av den och förväntas föra den vidare till kommande generationer. För en person uppväxt i Lombardiet är det självskrivet att äta risotto milanese, dricka pinot noir-viner och antingen heja på Milan eller Inter i fotboll, medan det för en person uppväxt i Kampanien är en självklarhet att äta napolitansk pizza, eftersöka den luxuösa svarta tryffeln och önska Napoli all framgång i fotboll. Den sociala skiljelinjen är dock påtaglig mellan norra och södra Italien. Norra Italien har anklagat de södra delarna för att vara roten till de ekonomiska problem som Italien har genomlevt, medan södra Italien har anklagat de norra delarna för att inte vara “riktiga italienare”. Gränsen för den sociala skiljelinjen går strax söder om Rom, och en italienares karaktärsdrag formas starkt av vilken sida den tillhör. Därför är en fotbollsmatch mellan Juventus och Napoli inte endast en match mellan de två städerna Turin och Neapel, utan matchen förkroppsligar även konflikten mellan norra och södra Italien. Det är även till följd av detta som det italienska herrlandslaget inte får nämnvärd uppmärksamhet förrän de avancerat långt i ett slutspel, då anknytningen till Italien som land är svagare än anknytningen till de lokala fotbollsklubbarna.

Sedan Luciano Moggi anslutit till klubben vid mitten av 1990-talet hade Juventus regelbundet anklagats för systematisk dopning. I början av 2000-talet dömdes klubbens chefsläkare Riccardo Agricola till 22 månaders fängelse för att gett epo, ett bloddopningspreparat, till de fotbollsspelare som var aktiva i Juventus mellan åren 1994 och 1998. Till följd av detta började myndigheterna intressera sig alltmer för Moggi. Hans telefon avlyssnades med jämna mellanrum, och det var tack vare denna avlyssning som hela Calciopoli-skandalen avslöjades.

Det visade sig att den italienska fotbollen kunde liknas vid en marionetteater, och Luciano Moggi var den som drog i trådarna. Spelare i motståndarlag hade blivit avstängda inför matcher mot Juventus och agenter hade övertygat sina spelare att aktivt underprestera i matcher mot Juventus. Även kontakter med domare och andra företrädare för Serie A avslöjades och den 14 juli 2006 dömdes Juventus att lämna ifrån sig sina två senaste ligavinster. Juventus VD Antonio Giraudo straffades med en avstängning från all verksamhet inom italiensk fotboll under fem år och Luciano Moggi dömdes till en femårig avstängning på grund av sin “exklusiva relation” med chefen för den italienska domarkåren, Paolo Bergamo. Luciano Moggi har dock kontinuerligt hävdat sin och Juventus oskuld i denna skandal, och han har fått stöd. Zlatan Ibrahimovic sa följande i sin självbiografi Jag är Zlatan Ibrahimovic: “Domare som favoriserade oss? Kom igen! Vi hade kämpat därute. Vi hade riskerat våra ben och inte fan haft domarna med oss, inte en chans… Mycket togs antingen inte upp eller överdrevs för att Juventus skulle bli den stora skurken.”

Som klubb berövades Juventus på sportslig och idrottslig framgång, bland annat genom att de inte fick delta i Champions League samt att ett antal stjärnor och profiler valde att lämna laget för att söka lyckan på annan front. Säsongen 2006/2007 inledde Juventus sitt Serie B-äventyr med 17 minuspoäng och en ny sportslig ledning. Tiden i Serie B blev dock kortvarig då de lyckades vinna serien och återigen avancera till Serie A. 2012 vann de återigen “Lo Scudetto”, och supportrarna fick äntligen fira igen. Från 2012 och framåt har Juventus stått ensam på den italienska fotbollstronen. Ligatitlar, cuppokaler och vinster har regelbundet inkasserats. Faktum är att inget annat italiensk fotbollslag har placerat sig före Juventus i Serie A sedan 2011. År 2015 höll på att bli kronan på verket för dem, när de ställdes mot Barcelona i Champions League-finalen efter både ligaseger och cupseger. Den här gången blev dock motståndet övermäktigt, då Barcelona gick segrande ur matchen, men det publika gensvaret blev större. Trots att Juventus förlorade tvingades fotbollssupportrar inse att Juventus är en europeisk stormakt. Framförallt bevisade spelarna för sig själva att oavsett vad som sker utanför planen kommer de att alltid resa sig igen. Oavsett vad myndigheterna bestämmer sig för.