En diskussion om rättigheter
och skyldigheter på globala onlineforum
Av Miranda Holmberg
I en tid präglad av nya medieplattformar ser vi idag att sociala medier blir en plats för både privat och offentligt influerande. Dessa forum möjliggör diskussioner mellan individer världen över och i samband med att privata såväl som officiella personer har etablerat sina profiler online ställs vi nu inför nya problem. Yttrandefriheten är en rättighet med begränsningar. Därför ställer vi idag högre krav på transparens kring hur olika företag såsom Twitter, Instagram och Facebook utnyttjar möjligheten att kontrollera sina användare, och reglera det fria ordet. En aspekt som blir tydligt när officiella profiler som drivs av politiker och opinionsbildare yttrar sig i politiska frågor, samt då varje användare ställs inför möjligheten att begränsa andras rätt att kommentera och uttrycka verbalt motstånd. Detta kan skapa ett polariserat klimat när åsikt ställs mot åsikt och alla åberopar sin rätt att få göra sin röst hörd. Frågan som uppstår är huruvida vi kan göra en distinktion mellan vad, och vem, som bör regleras. Hur ställer vi oss exempelvis till yttranden av offentliga profiler i relation till yttranden från privata konton? Ska alla profiler hanteras på samma sätt i en tid då vem som helst kan bygga ett maktkapital i form av följare på nätet? Här undrar jag vart, och för vem, vi drar gränsen för yttrandefrihet online utan att inskränka individens rätt till det fria ordet?
Yttrandefriheten är en rättighet som medför skyldigheter. En mening, sju ord, som tydliggör att det i dagens digitala samhälle är viktigt att göra en distinktion, en gränsdragning, mellan hur individen har rätt att utnyttja sin yttrandefrihet i den nya sociala globaliseringen som möjliggörs via internet. Frågan är på vilket sätt vi kan förväntas begränsa oss när vi uttrycker våra åsikter på ett digitalt forum. Digitaliseringen medför en social globalisering som möjliggör kommunikation mellan människor världen över och som ger offentliga personer en plattform för att sprida sina budskap. Idag ser vi att internet och sociala medier har blivit en plattform för inflytande och informationsutbyte, men när politiska aktörer och nyhetssidor etablerar profiler online uppstår vissa problem. John Stuart Mill talade frekvent om rätten till politiska åsikter och pressfrihet. Vi kan kort sagt beskriva hans sanningsargument som en strävan efter att möjliggöra allas individuella rätt till yttrandefrihet så länge det inte skadar andra människor. Idag har yttrandefrihetens och informationsutbytets transition till plattformar online skapat en möjlighet för journalistiken att sprida information till en global publik. Möjligen skapar internets förekomst även större krav på legitimitet, och mer än en verifieringssymbol på sociala medier, för att klargöra distinktionen mellan officiella och inofficiella uttalanden. Något som blir extra viktigt i en tidsålder då vi konstant exponeras för falska nyheter och clickbait, vilket för en okritisk publik kan likställas med information från säkra källor.
En risk med räckvidden som uppstår online då diverse medieplattformar ger individen möjlighet att begränsa andra användares möjlighet till interaktion kan dock komma att missbrukas i framtiden. Här blir det fria ordet en fråga om ägande. Profilens möjlighet att stänga av kommentarer och begränsa specifika ord efter att ett inlägg har publicerats på den egna profilen kan komma att bli en farlig åtgärd om dessa funktioner används på fel sätt. Exempelvis i kombination med uppmuntranden från aktörer som har ett stort politiskt inflytande och maktkapital i form utav stora följarskalor. Tanken bakom funktionen är möjligtvis grundad i att varje individ själv har frihet att äga sin profil. Att man på egen hand ska ha möjlighet att reglera diskussioner under privata inlägg. Eftersom individen själv blir moderator för diskussioner som uppstår. Men, begränsar inte detta oppositionens möjlighet att fritt uttrycka åsikter som strider mot det publicerade materialet?
Här uppstår en situation som potentiellt kan komma att bli farlig om det sker i större utsträckning genom offentliga profiler som styrs av politiker och nyhetssidor som kan framställa informationen tendensiöst. På sidor där begränsningar kan användas för att underminera politiska motståndare eller för att bibehålla förtryck av minoritetsgrupper. Det blir en tillvaro då ord och begrepp som “klimathot”, “metoo” och “black lives matter” kan förbjudas under inlägg som publiceras av statschefer eller offentliga nyhetsbyråer. En framtid vari oppositionens möjlighet till verbalt motstånd begränsas. Resonemanget må kännas långdraget, men jag menar att vi är närmare en inskränkning av det fria ordet än vad vi kanske tror. Här hänvisar jag till Twitters avstängning av Trumps privata profil efter uttalanden av den tidigare amerikanske presidenten. Det blir en inskränkning av individens frihet att yttra sig på ett forum som når miljontals lyssnare, och företagens ledning besitter därmed makten att kontrollera användarnas yttrandefrihet på plattformen. Valet att blockera Trump beskrevs av Twitter som en sanktion för att begränsa en situation som utgjorde ett hot mot landets demokrati, och ska av flertalet källor inte ha stridit mot landets grundlag. Twitters argument visar på att funktionen kan användas för positiva ingripanden, men sammantaget behöver vi mer transparens kring vilka ingripanden stora medieföretag har möjlighet att utföra. Detta då missbruk av kontroll från företagets sida kan ske på yttrandefrihetens bekostnad. Här kan vi exempelvis se en nämnvärd skillnad mellan vilka möjligheter till uttryck privata aktörer har i förhållande till offentliga profiler, då en offentlig person enkelt kan få sin åsikt hörd genom att vända sig till tidningar och nyhetskanaler, medans en privatpersons åsikt i detta avseende riskerar att bli förtryckt.
Här menar jag att vi behöver tydliggöra vad som gäller när sociala medier online växer och blir framtida generationers primära källa för information och nyhetsrapportering. Behovet av transparens kring företag som driver mediekanaler växer och vi måste fortsätta ställa krav för att nå en progressiv utveckling. Ska varje konto och profil, såväl privat som offentlig, regleras enligt samma principer trots skiljaktig räckvidd för inflytande? Speciellt om rätten till ägande över den egna profilen värderas högre än varje individs möjlighet att delta i diskussioner på ett globalt forum. Ett forum där förmågan att begränsa andra människors möjlighet att yttra sig endast är ett knapptryck bort.
Illustration: Cdd20
Miranda Holmberg är 18 år gammal och bor i Knivsta. Just nu läser hon sista terminen på samhällsvetenskapliga programmet på Rosendalsgymnasiet. Miranda planerar att plugga vidare inom juridik och filosofi efter studenten. På fritiden hänger hon mycket i stallet med sin häst, på jobbet eller så umgås hon med vänner.
Bild: Jan van der Wolf
