Av Cassandra Andersson
Coronapandemin innebär stora utmaningar för samhället, inte minst för de kvinnor som lever i en relation där de blir utsatta för våld. Brottsförebyggande rådet släpper varje år en rapport med statistik över våld som sker i nära relationer. Siffror visar att kvinnor i högre grad utsätts för grövre våld som kräver hjälpinsatser och läkarvård, samt att det är fler kvinnor än män som blir mördade i dessa relationer. Hemmet, som ska vara en fristad, är för många kvinnor ett fängelse där de utsätts för makt och kontroll, och risken att bli utsatt för våld ökar när familjer sätts i karantän. I början av april gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut med en uppmaning till länder att ta sitt ansvar när det kommer till att skydda kvinnor i hemmet som under denna tid är extra utsatta.
Jag ringer upp Malou Andersson, universitetslektor i straffrätt som 2016 disputerade med en avhandling om våld i nära relationer. Avhandlingen fokuserar på den rättsliga konstruktionen av de två brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Som en följd av Kvinnofridsreformen 1998 infördes brottet grov kvinnofridskränkning som en underkategori till brottet grov fridskränkning, och fokuserar på brott som begås av en man mot en kvinna i en nära relation. Det är ingen slump att Malou disputerade i ämnet: under elva år var hon engagerad i en kvinnojour och ville därför lära sig mer om hur lagstiftningen egentligen ser ut. Vi pratar om anledningen till att det finns en särskild rubricering för kvinnofridskränkning.
“Redan på 1930-talet diskuterades det att kvinnofridskränkning borde vara ett särskilt brott, eftersom våld i hemmet handlar om en annan sorts situation än våld i allmänhet. Att ha en specifik rubricering som kvinnofridskränkning, innebär också att man kan föra statistik över det. Det handlar även om att lyfta problematiken som en jämställdhetsfråga. Kort sagt finns det alltså en pedagogisk orsak till rubriceringen.”
Brottsförebyggande rådet släpper varje år en rapport med statistik över våld som sker i nära relationer. Siffrorna pekar på att det är långt fler kvinnor som mördas till följd av våld i nära relationer än män. Malou berättar att flera av de kvinnor som blir mördade många gånger sökt hjälp innan, och att det är viktigt att dessa kvinnor fångas upp. Hon påpekar att det är viktigt att se på dessa förhållanden utifrån sin kontext: våldet utförs av en person som kvinnan en gång älskat eller fortfarande älskar. Det är därför kvinnan ofta går tillbaka till mannen innan hon äntligen klarar av att lämna, tror Malou.
I relationer där makt och kontroll utövas är det inte ovanligt att kvinnor blir utsatta för våldtäkter. Malou berättar att det är viktigt att kvinnan får frågan om hon varit utsatt för sexuellt våld eftersom kvinnor många gånger inte själva ser det som en våldtäkt, utan mer som att man “ställer upp” på sex. Speciellt gällande sexuellt våld blir det en särskild integritetskränkning då det är en intim upplevelse som ska delas av två personer på lika villkor, men i dessa fall handlar det mer om mannens utövande av makt och dominans. Malou berättar att rättssystemet tidigare såg lättare på våldtäkt som skedde inom relationer. De rubricerades förr som “våldsförande”, med en mildare straffskala. Denna förmildrande brottsrubricering har nu tagits bort, vilket innebär att en våldtäkt bedöms likvärdigt oavsett om det sker med en person som kvinnan är i ett förhållande med eller som för henne är okänd.
Malous roll på kvinnojouren har inneburit allt från att leka med den våldsutsatta kvinnans barn i lekparken när deras mamma är på förhör, till att följa med kvinnor som stödperson i rättegångar och undervisa jourkvinnor i juridik. Något som särskilt berört henne är barnens utsatthet när de kommer till skyddade boenden tillsammans med mamman. I sin egen utsatthet ska kvinnorna försöka ha en fortsatt relation till sina barn, och för barnen innebär det att de rivs upp från vänner och skola. Malou förklarar att tanken med dessa boenden är att de ska vara tillfälliga, men ibland får de bo kvar där ett halvår eller så länge som upp till ett år.
I en relation där våld förekommer är isolering en vanlig teknik som männen använder för att kontrollera kvinnan. Kvinnan får minskad kontakt med familj och vänner för att mannen på så sätt kan öka sin kontroll över kvinnans värld. Just nu befinner vi oss i en situation som för många innebär karantän och distansarbete hemifrån, vilket kan leda till ökad frustration och alkoholkonsumtion. Malou tror därför att våldet i nära relationer kommer att öka som en konsekvens av Coronapandemin. Redan nu har trycket ökat på skyddade boenden för kvinnor och barn, och det anmäls fler fall av våld.
Nyhetsrapporteringen visar att våldet ökar i hemmet under viruskarantänen och i Frankrike har man vidtagit åtgärder för att hjälpa de kvinnor som är utsatta. Beslut har fattats om att på apoteken införa kodord som ska signalera att kvinnan är utsatt för våld, franska staten betalar hotellnätter för kvinnor som behöver komma undan en våldsam partner och särskilda rådgivningscenter inrättas i livsmedelsbutiker – en av de få platser som fortfarande är öppna i Frankrike. Den franska jämställdhetsministern Marlène Schiappa betonar problemet med isolering i hemmet och varnar för att det kan bli en “grogrund för våld.” Samtidigt rapporterar landets inrikesminister Christophe Castaner att polisens utryckningar i Parisområdet har ökat med 36 procent för våld i hemmet sedan beslut om karantän tagits.
Vi fortsätter diskussionen genom att blicka framåt på vad som kan göras för att minska våld i nära relationer. Malou Andersson menar på att lagstiftningen finns på plats, men påpekar att exempelvis ekonomiskt våld inte finns med i bestämmelsen, vilket är något som är vanligt förekommande i sådana relationer. Ekonomiskt våld innebär att kvinnan inte får ha någon insyn i ekonomin och att hon inte har någon egen bestämmanderätt över sina egna pengar. Ett annat problem är bristande utbildning. Den del av rättsväsendet som skulle behöva utbildning i denna typen av brott är domstolen, menar Malou. Hon lyfter behovet av att göra en lämplighetsprövning när det kommer till målsägandebiträde som ska företräda kvinnor, både under förhör och rättegången.
Malou berättar att flera av de kvinnor som blir mördade många gånger sökt hjälp innan, och att det är viktigt att dessa kvinnor fångas upp. Hon påpekar att det är viktigt att se på dessa förhållanden utifrån sin kontext – våldet utförs av en person som kvinnan en gång älskat eller fortfarande älskar. Det är därför kvinnan ofta går tillbaka till mannen några gånger innan hon äntligen klarar av att lämna, tror Malou. I flera av fallen där förövaren friats för brott de begått mot kvinnan beror det oftast på att det inte finns tillräckligt med bevis. En vanlig känsla hos kvinnor efter en friande dom är: “Varför tror de inte på mig?” Därför är det viktigt med en stödperson som kan förklara att domstolen dömer utifrån den bevisning som finns och trots att förövaren frias betyder inte det att hon inte varit utsatt för det hon har vittnat om. Malou berättar att hon suttit ned med många kvinnor för att gå igenom domar och hon har haft kontakt med flera av kvinnorna i flera år efteråt.
“De har grunden, men sedan är det en fråga om bevissvårigheter.“
Malou menar att det ändå skett framsteg i samhället när det kommer till dessa brott. Det kan hon se både bland hennes studenter och hos rättsväsendet. När det kommer till sexualbrottslagstiftningen så ser hon en attitydförändring hos hennes studenter att samtycke vid sex numera är en självklar sak. Bland studenterna ser hon även en ökad förståelse för betydelsen av makt och kontroll i dessa typer av brott. Inom rättsväsendet berättar hon att polisen genomgår en bra kurs som handlar om våld i nära relationer, och att det idag är en särskild avdelning som heter BINR (Brott i nära relation) som fokuserar på dessa brott. Istället för att skärpa lagstiftningen tror Malou att det krävs en attitydförändring i samhället.
“Det handlar istället om en attitydförändring, och jag tror att vi är på väg dit.”
Illustration: Paulina Cederskär
Cassandra Andersson is a political science student at Uppsala University with the ambition to make the world a better place. She focuses on international politics and could see herself working abroad in the future. After spending a year in the sunny part of France she has found a new love for the French language and croissants.
