By Nikolas Spanoudakis
Vad betyder den Europeiska Unionen (EU) för Sverige? Vilken roll spelar Sverige inom EU? Jag har alltid varit intresserad av att bättre förstå förhållandet mellan EU och Sverige och de två frågorna låg alltid i kärnan av min “forskning”. Då hade jag turen att hitta en bok som försöker ge några av svaren. Boken är Ylva Nilssons Så förs svensk EU-politik: med ett tvärsäkert kanske och jag tänkte redogöra för mina funderingar kring den här intressanta boken.
Nilsson menar att alla svenska regeringar har tagit en kritisk ställning mot EU. De “svenska nej:en” sammanfattas med tre argument: “det blir för byråkratiskt”, “det kostar för mycket” och “Sverige klarar uppgiften bäst själv”. Nilsson förklarar sin slutsats och ger flera exempel för att förstärka den här positionen.
Ett tydligt exempel är detta: Före år 2018 nekade Sverige att stötta förslaget att bygga ett gemensamt räddningssystem på EU-nivå eftersom det var för dyrt. Men skogsbränderna under sommaren 2018 visade att Sverige inte kunde hantera situationen utan behövde ta hjälp utifrån. Då bytte den svenska regeringen ställning och kom att utveckla det gemensamma räddningssystemet (RescEU).
Men för att förstå sambandet mellan Sverige och EU, måste man observera det genom tiden. Nilsson ger det nödvändiga historiska perspektivet med startpunkt i det andra världskriget. Hon berättar att den svenska neutraliteten, som i praktiken var ett val att falla undan för nazistiska krav, tillät det svenska samhället att växa och institutionerna att garantera en långsiktig tillväxt. Sverige kunde faktiskt stå starkt medan de andra nationerna som förstördes under kriget såg samarbete dem emellan som ett tillfälle att bygga upp sina samhällen. Därför påpekar Nilsson att det svenska förtroendet (att Sverige bäst klarar uppgiften själv) eller avstånd från vissa förslag på EU-nivå, har kanske en omedveten historisk bakgrund.
Boken hjälper också att bättre förstå och uppskatta dimensionerna av EU. Ett helt kapitel behandlar Brexit och visar aspekter av EU man sällan funderar kring. Nilsson uppmärksammar hur falsk Brexits slogan “Take Back Control” var. Sanningen är att om Storbritannien velat behålla tillgången till EU:s inre marknad, måste de följa EU:s regler utan att ha möjligheten att påverka dem. Självständighet kommer att försvaga Storbritannien inom handel. Det betyder att även om landet är ett utvecklat sådant, riskerar man att förlora mycket förhandlingsmakt mot stora spelare (jämfört med tidigare som medlemsstat inom EU). Dessutom kommer Brexit att innebära ökad byråkrati och kostnader eftersom britterna själva måste utföra många uppgifter som de europeiska myndigheter annars utför. Att lämna EU ser inte ut att vara en bra idé!!
Förutom Brexit, vågar författaren diskutera några ämnen som nästan är tabu inom den svenska offentliga debatten. Nästan alla partier håller med om att jordbruksstöden måste minska inom EU:s långtidsbudget. Men Nilsson skriver att “svenska bönder lever till i snitt 60 procent på stödpengar, betydligt mer än andra européer”. Då låter det inte så klokt att minska på jordbruksstöden… Hon berör också euro-frågan, en fråga som många inte anser vara aktuell. Många tycker att det är viktigt att den svenska självständigheten kring penningpolitiken försvaras. Men Nilsson påpekar att den här självständigheten kanske är en illusion för att “i vår valuta och räntepolitiken skuggar vår Riksbank euron tätt eftersom det är där vår marknad finns vilket gör att svensk ekonomi dansar när den Europeiska centralbanken spelar upp”. Hon är också väldigt kritisk mot “EU:s demokratiska underskott”. EU avbildas ofta som en gigantisk organisation som inte lyssnar på sina medborgare eller mindre medlemsstater som Sverige. Men Nilsson berättar att Europeiska kommissionen ofta lanserar konsultationer med medlemsstaterna för att ta till sig deras åsikter och underlätta sitt jobb. Den svenska riksdagen visar dock ofta sin ovilja att interagera med kommissionen och påverkan den. Hur kan man då klaga på ett demokratiskt underskott om den folkvalda riksdagen inte spelar sin roll tillräckligt?
Finns det något som Sverige gör tillräckligt bra på EU-nivå? Även om Nilsson är ganska kritisk mot svensk EU-politik, visar hon också att när svenskarna är engagerade på EU-nivå, kan de bidra med väldigt positiva förslag. Hon skriver att “ett intensivt diplomatiskt arbete gav EU en offentlighetsprincip av hög grad”. EU-lagstiftningen är också ibland påverkad av den svenska eftersom den “svenska regeringen fick hela EU att år 2006 kopiera ett svenskt förbud mot att ge antibiotika till friska djur”. EU blir bättre när Sverige engagerar sig.
Det är värt att läsa Så förs svensk EU-politik: med ett tvärsäkert kanske. Boken är lättläst och ger en bra översikt över svensk EU-politik. Jag har lärt mig mycket om hur politiken fungerar i Sverige, om Sveriges moderna historia och jag tycker att det är kul. Man skulle kanske önska lite fler detaljer när Nilsson analyserar ett visst politiskt område. Men å andra sidan uppfattar jag boken som en introduktion till EU-politik snarare än en djupgående analys. Nilsson är journalist och hade möjligtvis som mål att skriva en lättförstådd text för en bredare publik, inte en akademisk uppsats. Ibland känns det dock som att källförteckningen borde ha varit mer noggrann för att underlätta läsarens ytterligare undersökningar. Det skulle vara också intressant om hon hade några förslag för vidare läsning. Sist men inte minst, boken saknar internationella källor. Nilssons källor är nästan alla från svenska författare och då saknar man bilden av hur internationella organisationer eller experter uppfattar den svenska EU-politiken. Men det sagt är boken en bra utgångspunkt om man vill förstå hur det viktiga sambandet mellan EU och Sverige påverkar våra liv. Trevlig läsning!
Cover photo: Markus Spiske
Nikolas Spanoudakis graduated from a master in chemistry for renewable energy and ever since sustainability is a key aspect of his life. But quite recently he realised that he has to fight for another important element in his life: the European Union. Thus, he decided to become a little champion of the EU. The result is doubtful but he is sure that the cause is good. Let’s see what happens!
