Av Karine Pfenniger
Tänk dig en värld där hur mycket och vad du köper är avgörande för din bostadssituation, karriär, vänskapskrets och över huvud taget för din plats i samhället. Vad händer om man vägrar köpa saker då? I Kina kan den som vägrar konsumera på rätt sätt drabbas av mycket besvärliga konsekvenser.
Sedan några år tillbaka har en kreditvärderingstjänst, Sesame Credit, blivit populär i Kina. Appen, som ägs av Ant Financial (ett företag associerat med näthandelsjätten Alibaba), delar ut poäng till användare i syfte att ranka deras kreditvärdighet — ju högre poäng, desto seriösare anses man vara som potentiell kredittagare. Poängen räknas utifrån olika kriterier som appen samlar genom att spara ens konsumtionsvanor på Alibaba och ställa frågor. Den som vill få höga poäng förväntas köpa mycket på Alibaba, dela med sig av personlig information, betala sina lån och fakturor i tid och ha vänner som också har Sesame Credit. Moroten för den som uppnår en hög poäng består av olika typer av belöningar: rabatter för hotellbokning, depositionsfri bilhyrning eller visum till Europa.
Nyligen har appen börjat användas utanför dess ursprungliga syfte. Människor har börjat dela med sig av sina Sesame Credit-poäng på sociala medier och dejtingappar. Att ha höga poäng har blivit ett tecken på framgång i fler sammanhang än rent finansiella.
En gyllene affär
Sesame Credit är uppenbarligen en lönsam affär för Alibaba, eftersom man uppmuntras att handla på Alibaba om man vill få ‘bra betyg’. Men appen är också av nytta för den kinesiska tillväxten. Enligt Bloomberg Intelligence-ekonomen Tom Orlik sparar kinesiska hushåll ungefär 40 procent av sin inkomst. Vidare spenderar kineser ungefär en tredjedel av landets bruttonationalprodukt, vilket är lågt jämfört med till exempel USA. Om kineser uppmuntras att konsumera mer genom appen, och om appen blir mycket populär, kan detta blåsa upp Kinas stagnerande tillväxt.
En tråkig kreditvärderingsapp eller ett roligt spel?
Men hur kommer det sig att kreditvärderingsappen har blivit så populär att den även används i sociala sammanhang? En av appens styrkor är att dess innehåll har gjorts ‘roligt’. I ‘människa-datorinteraktions’-jargong kallas det för ‘spelifiering’ när ett spels olika komponenter tillämpas på andra tjänster. Appens belöningssystem och uppbyggnad kring användarens sociala krets är exempel på spelifiering. Men spelifiering bär också med sig särskilda effekter; i Sesame Credits fall kan appen på lång sikt påverka användarnas beteende. Inom retoriken kallas det för ‘enthymeme’ när en viss doktrin endast kan uppfyllas om användaren utför särskilda handlingar. På lång sikt leder det till att användaren antingen anpassar sig till tjänstens fastställda sanning (till exempel genom att konsumera), eller slutar använda tjänsten. Om Sesame Credit bär med sig en positiv bild av konsumtion kan dess användare på sikt anpassa sina beteenden efter det.
Och spelet tas på allvar. Den kinesiska staten har meddelat att en obligatorisk Sesame Credit-liknande app ska införas 2020. Staten kan redan få tillgång till företagets användardata: trots att Sesame Credit och Alibaba är privata företag får den kinesiska staten alltid ”låna” användarinformation om den vill det. Och enligt Kina-specialisten Rogier Creemers kommer jättar som Alibaba samarbeta med regeringen när det gäller det statligt ägda kreditsystemet eftersom de är i ett ”symbiotiskt förhållande med regeringen”.
En spelifierad auktoritarism
Syftet med Kinas ”sociala kreditsystem” är inte bara att bevaka opålitliga ekonomiska beteenden. Enligt Rogier Creemers har den kinesiska regeringen som mål att främja ”socialistiska grundvärderingar” som patriotism, hårt arbetande och undvikande av extravagant konsumtion. För den som inte skulle bete sig som en ”god” medborgare ingår i de nya spelreglerna också straff, till exempel begränsad internetuppkoppling. En person med ”dåligt” beteende skulle inte heller kunna få tillgång till inflytelserika tjänster med hög status, till bostad eller till kredit. Vidare skulle systemet också bevaka ens politiska yttranden, så att den som yttrar sig om till exempel Massakern på Himmelska fridens torg riskerar att bli straffad. Det tycks med andra ord inte finnas några begränsningar för vad den kinesiska staten kan tänkas använda tjänsten till. Kommer regeringens kreditsystem förvandlas till en ”spelifierad auktoritarism”?
På väg mot ett nytt bevakningssystem
Pressen att bete sig “rätt” blir ännu större när ens handlingar har en påverkan på ens vänners poäng och vice versa, som det är tänkt med regeringens app. Och om en vän uppför sig “fel”, är det kanske lockande att säga upp vänskapen för att rädda sitt eget rykte. Med ett beteendeförändrande spel som är obligatoriskt håller Kina kanske på att förverkliga ett maktsystem à la DDR där alla kontrollerar alla. Human Right Watch Chinas talesperson Maya Wang menar att om Kina idag intensivt bevakar ”känsliga grupper”, så skulle den sociala krediten innebära en ny bevakningsnivå där alla bevakas. Är Kina på väg att etablera ett Big Data-baserat, orwellianskt bevakningssystem? Sker detta kan vi vara säkra på två saker: det blir inte längre roligt att konsumera och inte heller att spela.
Av Karine Pfenniger
Bild: Anete Lusina
