Trump, Brexit och feministisk utrikespolitik: det var inte några små frågor som Margot Wallström avverkade vid hennes besök på Uppsala Universitet i samband med presentationen av den nya utrikesdeklarationen. Ett samtal mellan utrikesministern och studenter arrangerades av UF tillsammans med Uppsala Politicesstuderande och Uppsala Peace and Development Students’ Association. Salen var proppfull och Wallström svarade engagerat på studenternas frågor. Uttryck var på plats och fick en kort frågestund med ministern.
Vilken är den viktigaste prioriteringen för utrikespolitiken år 2017?
Att försvara multilateralismen, det internationella samarbetet. Vi måste vara tydliga med att vi tillsammans försvarar frihandel och andra principiella frågor och att vi ser till att länder följer ingångna avtal. Jag tror att det kommer att bli viktigare än någonsin. När Donald Trump säger “America First” – vad innebär det i praktiken? Är det verkligen vägen framåt? Vi måste nog övertyga Amerika om att det är försvaret av gemensamma värderingar och principer som kommer att göra “America great again”.
I deklarationen nämns att EU är Sveriges viktigaste plattform för utrikespolitik. I ljuset av Brexit — hur skulle svensk utrikespolitik påverkas om fler länder valde att lämna EU-samarbetet?
Det vore det värsta som kan hända i en tid när EU:s sammanhållning behövs mer än någonsin. EU har inte blivit starkt med hjälp av militär makt; vi har fått inflytande då vi kommer ut som ett exempel på hur man kan lösa tvister och konflikter fredligt, trots att vi tidigare har varit dödsfiender. Vi når ut för att vi har starka värderingar, och det är genom samarbetet kring dessa som EU också har råd att vara den största biståndsgivaren i världen. Även om vissa troligtvis hoppades att Brexit skulle spridas till fler länder så verkar kaoset som uppstod i Storbritannien efteråt ha fungerat avskräckande. Man såg att ett utträde kommer till ett väldigt högt pris, och spridningseffekten verkar därför inte bli så stor som många först trodde. Men för att motverka sådana tendenser måste vi bli bättre på att klargöra vad EU faktiskt gör, och fortsätta verka för att demokratisera EU ytterligare.
Hur ser du på möjligheterna att få fler EU-länder att ta ansvar i flyktingmottagandet under det kommande året?
Sakta men säkert ser vi en förändring till det bättre. Vi fortsätter hävda att kommissionen och EU:s institutioner måste ta det här ansvaret och vi stöttar förslag till en jämnare fördelning. Men det finns några länder som hårdnackat säger att de inte vill ta emot, och det är ju tragiskt! Det gäller att även ha bilaterala samtal med dessa länder.
Hur arbetar regeringen med feministisk utrikespolitik idag?
Vi lyfter tre ‘R’: Rättigheter, Representation och Resurser. Vi insisterar på att alltid fråga: Var är kvinnorna? Hur stor del av biståndet går till kvinnor? Finns kvinnor representerade i fredsförhandlingar och har kvinnor rätt att ärva, äga land, ha ett bankkonto? Har kvinnor tillgång till utbildning och information om sexuell och reproduktiv hälsa? Gensvaret har faktiskt varit enormt men det gäller att nöta på och fortsätta fråga, annars glöms det bort.
I utrikesdeklarationen nämns att Sverige ska vara en “kritisk FN-vän”. Hur är man det samtidigt som man sitter i FN:s säkerhetsråd?
Vi ingår i en grupp med länder som verkar för att man inte ska kunna använda vetorätten i situationer som kan utvecklas till folkmord eller i situationer som potentiellt kommer att strida mot folkrätten. Man måste kunna motivera sina veton! Det är ett första steg och alltså inte samma sak som att avskaffa vetorätten helt, vilket på sikt såklart vore det bästa. Utöver det jobbar vi för att öka transparensen.
USA har hotat att dra in en stor del av sitt ekonomiska stöd till FN. Hur skulle Sverige reagera på det?
Ja, det här är ju också något som vi just nu gruvar oss inför. Vi räknar med att det blir en neddragning men vi hoppas att den inte blir så kraftig att den innebär jättestora neddragningar för hela FN-systemet. Vi förbereder oss genom att prata ihop oss med andra länder som också är FN-vänner. Det är viktigt att en eventuell neddragning kompenseras för, exempelvis med hjälp av ekonomiskt bistånd till organisationer som jobbar med aborträtt och preventivmedel. Vi måste helt enkelt täcka upp för det som USA drar ned, men vi hoppas givetvis att det inte blir så allvarligt.
Till sist: det har varit mycket intresserade studenter här idag, har du några tips till dem som vill arbeta med utrikespolitik i framtiden?
Det är bra att börja i Utrikespolitiska Föreningen! Eller i andra föreningar, det finns flera olika vägar man kan ta. Hitta något som är meningsfullt, gör något som är osjälviskt. Det räcker inte att engagera sig i sociala medier. Var kontaktfamilj, fika med nykomlingar eller arbeta med miljön!
