Uttalanden från USA:s president Joe Biden har förändrat förhållandet mellan USA, Kina och Taiwan. Hur ställer sig USA i händelse av en kinesisk invasion av Taiwan? Under en intervju med det amerikanska nyhetsbolaget CBS i september förra året fick USA:s president, Joe Biden, frågan om USA kommer att försvara Taiwan vid en kinesisk invasion av ön. Biden svarade med ett tydligt ja. På följdfrågan om det innebär att USA kommer att skicka egna militära styrkor till Taiwan svarade presidenten återigen med ett ja.
Det är fjärde gången som Biden säger att USA kommer försvara Taiwan i händelse av ett väpnat anfall från Kina. Kort efter intervjun, och precis som vid de tidigaretillfällena, gick Vita huset ut och förtydligade att USA:s linje i Taiwan-frågan förblir oförändrad. Det vill säga att USA officiellt inte förbinder sig att försvara Taiwan,vilket också innebär att landet håller fast vid ”strategisk ambivalens” (strategic ambiguity). Strategisk ambivalens är en strategi som har präglat hur USA har förhållit sig till Taiwan under de senaste decennierna och handlar om att skapa en ovisshet i hur USA kommer att agera ifall Kina invaderar ön. Syftet har varit att avskräcka det kinesiska kommunistpartiet från att inleda ett militärt angrepp mot Taiwan och samtidigt avskräcka Taiwan från att utropa sig självständigt, eftersom det i sin tur
skulle kunna utlösa ett kinesiskt anfall.
Biden-administrationens agerande skickar ut två motstridiga signaler till omvärlden. Å ena sidan att USA kommer att försvara Taiwan, å andra sidan, kanske inte. Är president Bidens uttalanden en del av en större medveten strategi? Är det ett sätt att testa Pekings gränser eller finns det splittringar inom Biden-administrationen i synen på Taiwan? Oavsett återstår den övergripande frågeställningen – bör man ta Bidens uttalanden på allvar? Efter president Bidens första uttalande menade många experter att han uttryckte sig felaktigt och begick ett misstag. Men efter att samma budskap nu har upprepats vid fyra olika tillfällen kan presidentens agerande inte längre tolkas som ogenomtänkt. Det blir allt tydligare att USA glider längre ifrån strategisk ambivalens, trots att Vita huset påstår att så inte är fallet. Det är däremot fortfarande oklart hur USA kommer att agera vid ett eventuellt krig mellan Kina och Taiwan. Vissa hävdar att president Biden har målat in sig själv i ett hörn och har ställt USA:s trovärdighet på spel. Han kan mer eller mindre känna sig tvingad att komma till Taiwans försvar för att undvika att skada USA:s trovärdighet som en tillförlitlig
allierad. Den kinesiska ledningen skulle dessutom sannolikt tolka frånvaron av amerikanska styrkor som ett svaghetstecken, och i framtiden lockas att använda militär kraft för att uppnå sina mål.
President Bidens uttalanden är å andra sidan inget bindande avtal. Inget i Taiwan Relations Act (TRA) förpliktar USA att komma till Taiwans försvar. TRA är ett dokument som beskriver den inofficiella relationen mellan USA och Taiwan och som fastslår USA:s roll i denna relation. USA är däremot enligt TRA förpliktigad att bistå Taiwan med försvarsmateriel till den grad att Taiwan har en ”tillräcklig förmåga till självförsvar.”
Taiwans långsiktiga strategiska värde
Taiwans strategiska värde har särskilt ökat sedan Obama-administrationens lanserade sin utrikespolitiska omprioritering Pivot to Asia. Syftet med omprioriteringen har varit att motbalansera Kinas framväxt, då USA alltmer uppfattar Kina som sitt största långsiktiga hot.
Taiwan har ett stort geostrategiskt värde eftersom ön är centralt placerad i den så kallade First Island Chain, en ökedja som sträcker sig från Japan till Vietnam. Ökedjan har ett stort militärstrategiskt värde och domineras idag till stor del av USA och dess allierade och har spelat en viktig roll i att hindra Kina från att kontrollera viktiga handelsvägar och utöva inflytande över Stillahavsområdet.
Dessutom är Taiwan världsledande i tillverkningen av halvledare och står för uppemot 63% av den totala globala produktionen. En väpnad konflikt mellan Kina och Taiwan skulle troligtvis ödelägga fabriker och annan viktig infrastruktur, vilket i sin tur skulle minska utbudet av halvledare. Ett strypt flöde, eller till och med ett fullständigt stopp av taiwanesiska halvledare skulle påverka hela världsekonomin. Om USA dessutom blandar in sig i konflikten ökar riskerna för ödeläggelse och större ekonomisk turbulens. Washington vill samtidigt inte heller riskera att den strategiskt viktiga halvledarindustrin på Taiwan faller i händerna på det kinesiska
kommunistpartiet.
Det kan däremot bli svårt för president Biden att motivera ett nytt krig på andra sidan jorden inför det amerikanska folket. Det har bara gått drygt ett år sedan USA drog sig ur det 20 år långa kriget i Afghanistan. Hela världsekonomin går dessutom in i ett försämrat läge med stigande inflation och högre räntor, vilket sannolikt ytterligare minskar amerikanernas vilja till att slåss. Men återigen har Ostasien, och inte minst Taiwan, ett särskilt strategiskt värde för USA. Ett värde som sannolikt kommer fortsätta att öka i takt med ett starkare och mer hotfullt Kina. Washingtons agerande i Ostasien kommer inte bara påverka regionens framtid, utan också framtiden för resten av världen. Om det är något krig USA bör delta i så kan det mycket väl vara ett potentiellt krig mellan Kina och Taiwan.
Cover: Wikipedia Commons
Lukas Petersson has a master’s degree in political science from Stockholm University. He is very interested in international affairs, especially with regards to China. In his spare time Lukas enjoys playing football and badminton.
