Av Wilhelm Hultin

Den 23 april kommer de franska valurnorna börja fyllas och de franska väljarna är långt ifrån eniga. Opinionsundersökningarna visar i nuläget att Marine Le Pen kommer ta sig till andra rundan i franska valet med cirka 26 % av rösterna – vilket är mer stöd än vad Francois Fillon har och marginellt mindre än vad Emmanuel Macron har. Enligt olika algoritmer som simulerat olika valresultat över 10 000 gånger vinner Le Pen första val-rundan över sju av tio gånger. Etablissemanget blir nu även utmanat i Frankrike och frågan som många nu motvilligt tvingas besvara är om även Frankrike kommer falla i populismens klor?

Läs mer från Uttryck Magazine: Who is Who in the French Election

Enligt EU-kommissionens ordförande,  Jean-Claude Juncker, kommer inte Le Pen och Front Nationales att vinna presidentvalet. Men deras chanser bör dock inte undermineras. Likt situationen i ”rostbältet” i USA finns det upprörda industriarbetare och fattiga landsbygdsbor i norra och sydöstra Frankrike som är missnöjda. De upplever sig som hårt arbetande, bortglömda och förbisedda av etablissemanget, och och de är inte rädda för drastiska åtgärder för att få “sitt” Frankrike tillbaka. Valet lär utan tvekan avgöras beroende på vilken kandidat som kommer möta Le Pen i andra valrundan.

Första scenariot är att Le Pen möter Fillon i andra valomgången. Trots att Front Nationale är det radikalare alternativet finns det många liknelser mellan Fillon och Le Pen. Båda kandidaterna är socialt konservativa; de har motsatt sig samkönade äktenskap, vill stänga gränserna, motsätter sig abort och är nationalister. Från ett mitten- eller vänsterperspektiv kommer alltså deras ekonomiska politik spela en avgörande roll i valet mellan de två – förutsatt att det blir Le Pen och Fillon i andra rundan.

Front Nationale har, i kontrast till republikanerna, både vänster- och höger falanger inom partiet vilket tyder på att Le Pen presenterar ett ekonomiskt mindre extremt alternativ. Fillons beundran för Margaret Thatcher och hans extremt liberala ekonomiska hållning kommer osannolikt vinna honom valet ifall han möter Le Pen. Skulle Fillon och Le Pen mötas i andra rundan av valet ställs fransmännen mot väggen – vill man avskaffa välfärdsstaten eller träda ur EU? De socialistiska och progressiva väljare som stöttar Macron, Melenchon eller Hammon tvingas därmed in i en position där de troligen skulle rösta för Le Pen.

Marine Le Pen, 2012. Foto från Wikipedia Common

Melenchon och Hammon har båda cirka 12 % av rösterna i dagsläget och har således bara minimal sannolikhet för avancemang till andra omgången. Om dessa mer profilerade vänsterpolitikers väljare skulle rösta på Le Pen, parallellt med att Macrons mer progressiva väljare skulle rösta på Fillon, vinner Le Pen fortfarande med en knapp majoritet. Den uträkningen bygger på att inga av Macrons väljare röstar för Le Pen i andra rundan- vilket många troligen skulle göra. En partiöverskridande allians kommer vara nödvändig för att minimera Le Pens chanser att bli vald.

Det andra scenariot där Le Pen kan vinna valet är om väljarna bestämmer sig för att stanna hemma på valdagen. Förlorar Macron första rundan är det sannolikt att hans väljare tappar motivationen till att rösta helt. Macron och Le Pen är de kandidater som inte representerar ett etablissemang. Därmed skulle det ta mycket till om Macron-anhängarna bestämmer sig för att rösta på Fillon i protest mot Le Pen.

Fillon börjar likna Anthony Weiner, den kontroversielle borgmästarkandidaten i New York, i sina försök att hålla sig kvar i presidentvalet. Trots skandalen angående anställningen av hans fru har dock Fillon relativt höga opinionssiffror. Frankrikes politiska landskap är, i Fillons fördel, konservativt. Vidare har en självständig valkampanj har aldrig tidigare vunnit ett val i Frankrike och därmed prövar Macron systemet till sin spets med sin kandidatur. Det faktum att Macron, som står för ett liberalt alternativ inte kan hitta fotfäste i ett av de etablerade partierna säger mycket om hur fragmenterad politiken är i dagens Frankrike. Hela den politiska debatten har tagit en sväng bort från liberala värderingar och Macrons konstaterande att Frankrikes förflutna i Algeriet är ett brott mot mänskliga rättigheter och dess mottagande skildrar detta. I Sverige hade det varit en självklarhet att fördöma sitt auktoritära förflutna, i Frankrike anses det vara opatriotiskt.

Sammanställning av opinionsundersökningar inför det Franska valet. Källa Wikipedia Common

Trots att Macron leder i opinionsundersökningarna (se ovan) inför första valomgången i dagsläget är valresultatet långt ifrån bestämt. Man bör ta i beaktning att Macron är väldigt frispråkig och detta kan leda till snabba skiften i opinionen bland väljarna. Utspelet om Algeriet belyser även det.

Allt kan hända fram till valdagen och opinionsundersökningar, som i nuläget förutspår att Le Pen kommer förlora i andra rundan, har visat sig vara felaktiga tidigare. Mycket tyder på att franska valet avgörs i den första valrundan den 23 april. Samtidigt råder det ingen tvekan om att valresultatet i Frankrike kommer ha stora konsekvenser, både för resten av de europeiska länderna under detta supervalår och inte minst för EU. Tar Le Pen över tronen i Elysee palatset kommer populisterna ha vunnit sitt tredje stora val. I takt med att valurnorna börjar fyllas lär det vara många runtom Europa som hoppas och många som fasar tredje gången gillt.

Av Wilhelm Hultin

Related Posts