Av Desirée Granath

Twitter och Facebook är båda exempel på sociala medier som de flesta av oss använder dagligen. Såväl Twitter som Facebook skriver under flikarna About att de vill ge människor “a free and safe space to talk” och “bring the world closer together”. Detta kan anses vara en utopisk föreställning om sociala medier, och troligtvis är det på detta sätt både du och jag använder sociala medier. Helt enkelt för att hålla våra vänner och familjemedlemmar, det vill säga våra följare, uppdaterade kring våra liv och dela våra tankar. Sociala medier gör det i praktiken enklare att hålla kontakten med människor över hela världen samt att dela information, även för politiska ledare. 

På senaste har dock en annan mer dystopisk sida av sociala mediers inverkan på samhället uppdagats. Sociala medier sägs leda till ökad polarisering och gynna skepticism mot etablerad media och demokratiska institutioner. Netflix-dokumentärer så som The Social Dilemma och The Great Hack som lyfter denna typ av problem har fått stor uppmärksamhet. Så kallade fake news, konspirations-teorier eller rykten har visat sig sprida sig snabbare och nå ut till fler människor på Twitter än sanna påståenden. Detta enligt en studie publicerad i tidskriften Science från 2018. Att en tweet innehållande ett falskt påstående blir “retweetad” är 70 procent mer sannolikt än att en tweet innehållande ett sant påstående blir det. Vidare tar det sex gånger så lång tid för tweets innehållande sanna påståenden som för tweets med falska påståenden att nå 1500 användare på Twitter. Den vanligaste kategorin av falska påståenden är falska politiska nyheter, och denna kategori av fake news når absolut flest människor. Facebook då? Enligt boken The Routledge Companion to Social Media and Politics av Axel Bruns m.fl., fungerar Facebooks algoritm på så sätt att endast en bråkdel av en Facebookanvändares vänners aktiviteter dyker upp i flödet. Dessutom prioriterar algoritmen sådant innehåll som användaren själv sannolikt håller med om. 

Sättet som exempelvis Facebook fungerar på bidrar till en polarisering av samhällen som vi idag ser i framförallt USA, men även tendenser till i Sverige, menar Lars Trädgårdh, som forskat på polarisering, i en intervju med SVT Nyheter. Detta eftersom att interaktioner mellan människor med olika åsikter missgynnas av Facebooks algoritm. Även på Twitter ser vi till största del information som personer vi valt att följa interagerar med. Självklart är inte sociala medier den enda orsaken till ökad polarisering i samhällen, men det råder helt klart en konsensus forskare emellan att sociala medier är en bidragande faktor till detta. 

Politisk kommunikation genomgår idag stora förändringar i och med digitala mediers växande betydelse som kommunikationskanaler. Få bör ha missat Donald Trumps sätt att använda Twitter som ett politiskt verktyg. Under Trumps fyra år som president i USA publicerade han, enligt statistik som New York Times sammanställt, närmare 11.000 tweets på sitt Twitterkonto med 66 miljoner följare. USA:s utrikespolitik har mer eller mindre kommunicerats med 280 tecken i det kvicka Twitterflödet. Utrikespolitiska frågor såsom migration och tullavgifter har varit högaktuella ämnen på Trumps Twitterkonto. Dessutom har Trump uttryckt sina åsikter kring världsledare, hyllat diktatorer och spridit konspirationsteorier. 

Trump har öppet kritiserat traditionell nyhetsmedia för att sprida så kallade fake news, och 2017 utpekade han traditionell nyhetsmedia som det amerikanska folkets fiende via Twitter. Denna typ av retorik undergräver förtroendet för oberoende journalistik och nyhetsrapportering, vilket syns även i Sverige enligt data från SOM-institutets undersökning Förtroende för svensk nyhetsrapportering 2018. Särskilt lågt är svenskarnas förtroende för rapportering kring brottslighet och invandring. Inför riksdagsvalet 2018 fick exempelvis alternativa medier stor spridning och stort engagemang på Facebook, särskilt vad gällde artiklar om invandring eller integration. 

I en studie av Leticia Bode från 2016 om hur amerikanska användare på Facebook tar till sig politisk information, fastslås det att sociala medier är viktigt för att skapa opinioner och engagera människor politiskt. Facebook består av ett nätverk av sociala kontakter vilket spelar stor roll för hur vi tar till oss information. Politik på sociala medier når ut till fler användare och engagerar även människor som annars ej är så politiskt intresserade. Detta kan ha såväl positiva som negativa konsekvenser, beroende på innehållets vinklingar. 

Slutligen går det inte att undvika att spekulera i huruvida sociala medier såsom Twitter och Facebook i verkligheten lever upp till sina utopiska ambitioner att föra människor samman samt att ge människor säkra ställen att kommunicera på. Å ena sidan har sociala medier gjort det enklare att organisera demonstrationer i såväl auktoritära som demokratiska stater, samt bidragit till möjligheten att öka medvetenheten kring förtryck och samhällsproblem. Å andra sidan anklagas dock sociala medier för att bidra till ökad polarisering samt för att gynna ryktesspridning som skapar misstro för viktiga samhälls-institutioner. Slutligen tycks det därmed landa i vilka intentioner användare på sociala medier har, samt hur mottagliga eller kritiska de är för innehållet de kommer i kontakt med. Det krävs onekligen fler studier kring detta nya medielandskap för att kartlägga både de negativa och positiva konsekvenserna av sociala medier i dagens samhällen.

Av Desirée Granath

Illustration: Johanna Hagström

Related Posts