Kan uppkoppling vara räddningen för den kanske hårdast drabbade medborgargruppen i spåren av coronapandemin?

Av Lycke Holmén

Skolor stängs världen över i takt med att coronaviruset drar fram. De barn som drabbas hårdast är de som lever där den digitala eftersläpningen fortfarande är stor. Många skolor saknar plattformar för digitalt lärande, och många elever saknar helt tillgång till uppkoppling. Till följd av detta står idag hundratals miljoner skolbarn utan möjlighet till distansundervisning. 

I länder såsom Sydsudan, Niger och Mali slår pandemin framförallt hårt mot unga flickor. Deras utbildning prioriteras inte när familjer förlorar inkomstkällor. Dystra slutsatser kan dras från ebolautbrottet i Västafrika, där vi ser att ju längre barn är borta från skolan desto större är risken att de aldrig återvänder. Enligt biståndsorganisationen Unicef kommer miljontals barn aldrig få återgå till sin utbildning efter att pandemin är över.

Skolbarnen som stängs ute på grund av det digitala glappet riskerar istället att tvingas in i barnarbete eller att giftas bort. Effekterna av Covid-19 riskerar att sträcka sig över generationer. För ett år sedan lanserades projektet Giga av Unicef och FN:s specialorgan Internationella teleunionen med målet att ge alla världens skolbarn tillgång till internet och de nödvändiga teknologiska medlen. Detta genom att identifiera var de digitala luckorna befinner sig och vilka resurser som krävs.

– När barn och unga saknar tillgång till utbildning och dessutom till all den information som finns på nätet, har de sämre möjligheter att lära sig, utvecklas och nå sin fulla potential, säger Annika Bränning, biträdande chef för företagssamarbeten på Unicef. Hon hoppas att digitala möjligheter kan vända en negativ spiral, och istället skapa framtidsutsikter för utsatta barn. Och Unicef har nu fått hjälp av ett stort techbolag.

I augusti 2020 gick telekombolaget Ericsson med i samarbetet. Tillsammans med Unicef har de påbörjat ett treårigt initiativ för att vidareutveckla Giga-projektets kartläggning av skolors möjlighet till uppkoppling. Förhoppningen är att mer lättillgänglig information kommer att förenkla och uppmuntra innovation inom digital utveckling, både inom den privata och offentliga sektorn. 

Sedan Giga-projektet startades har över 800 000 skolor kartlagts i 30 olika länder, och redan nu syns resultat. I Kirgizistan har 690 fler skolor fått tillgång till uppkoppling tack vare kartläggningen. I Uganda, Rwanda och Kenya pågår arbeten och förhandlingar med staten för att skapa hållbar och tillgänglig internetåtkomst. I Sierra Leone tros 2,6 miljoner barn så småningom kunna ta del av uppkopplingen via de drygt 10 000 skolorna som omfattas av projektet. 

Ett överbryggande av det digitala glappet har kanske aldrig varit så viktigt som nu. Det är tydligt att snabba åtgärder krävs för att förhindra en social och ekonomisk kris. Utbildning ger barn en chans till bättre arbete, och en väg ut ur fattigdomscirkeln.  En övergång till digitalt lärande kan dock inte ersätta en vanlig skolgång. För många fungerar skolan som ett socialt skyddsnät. Den fysiska närvaron i klassrummet är i många fall viktig; i skolan erbjuds mål till barn och ungdomar som kanske annars skulle gått hungriga, såväl som en social gemenskap bland klasskamraterna. 

Internetuppkoppling kommer inte heller på kort sikt motverka att barn som inte går i skolan utsätts för ökat våld i hemmet. Men distansundervisning kan innebära att skolgången ändå inte avbryts och göra det möjligt för barnen att snabbare återgå till klassrummet. På längre sikt kan uppkoppling och digitala verktyg i undervisningen vara till stor hjälp och ge miljontals barn en chans till ett bättre liv.

Av Lycke Holmén

Illustration: Amelie Lutz

Related Posts