Av Celine Hedin

Att leva i Sverige år 2019. Vad innebär det egentligen? 

Det är morgon. Alarmet tjuter och min hand sträcker sig instinktivt mot mobiltelefonen för att få ett slut på oljudet. Nyvaken kastar jag en blick på den upplysta skärmen. Går igenom alla notifikationer, mejlen, dagens schema, sedan scrollar jag igenom flödet på mina sociala medier. Vad händer ute i världen idag? 

Jag tar cykeln till föreläsningen. Cykelfärden känns inte riktigt som den ska och jag konstaterar att det är dåligt med luft i däcket. Detta måste göras något åt och till min glädje finns det cykelpumpstationer lite varstans i stan, med just pumpar, vilka Uppsala kommun tillgodoser invånarna med. Jag får syn på en soptunna i närheten med texten: ”Tillsammans kan vi göra Uppsala renast i Sverige” – vilket påminner mig om att staden blev utnämnd till årets globala klimatstad i fjol. 

På vägen hem slår det mig att det är ganska dåligt med mat där hemma, så jag beger mig till närmaste mataffär. Där finns matvaror från jordens alla hörn. Från ekologisk tofu till köttbullar, chorizo till hummus. Nyckelhålsmärkt. Miljömärkt. Fair Trade. Med beslutångesten hängandes över mig kommer jag på att det är den 25:e idag, vilket innebär att både bostadsbidrag och studiebidrag trillat in på kontot. Dags för lite vardagslyx?

Mitt liv i Sverige är på många sätt ett privilegium. “Varför?” tänker jag belysa vidare i min text. 

Även om många samhällsproblem – segregation, kriminalitet, etc. –  behöver konfronteras så kan man inte förneka att Sverige tillhör de länder med högst levnadsstandard. I en tid som genomsyras av mätbarhet kan det nämnas att Sverige tillhör de ledande länderna i en mängd internationellt erkända rankingar och mätningar; Democracy Index, Human Development Index, Gender Gap Index… listan kan göras lång. 

Saker och ting i vardagen tas lätt för givet. Det är nog inte många som varje dag begrundar vilken oerhörd makt en person innehar genom att fritt kunna uttrycka sina åsikter på Facebook, att kunna få fram svaret på vilken fråga som helst via en simpel sökning på google. På Spotify har jag tillgång till en oändlig mängd musik och Twitter är en direktkanal till vad världens ledare tycker och tänker. 

I Sverige är nästan alla uppkopplade, även om grupper såsom de äldre har haft det svårare att komma in i den digitala gemenskapen. Sett till hela världen ser det inte alls ut på samma vis. 3,9 miljarder människor beräknas ha tillgång till internet, rapporterar FN. Det är ungefär hälften av jordens befolkning. 

“Kunskap är makt” är ett uttryck som ofta används. Inte desto mindre under det 21:a århundradet, där utbildning är av yttersta vikt. Jobb som tidigare ansetts självklara försvinner i allt snabbare takt i och med teknologiska framsteg, och arbetsmarknaden kräver allt mer av individen. I Sverige har alla barn kostnadsfri och obligatorisk skolgång, detta möjliggör utbildning för alla. Den som sedan inte får tillräckligt höga betyg för att komma in på drömutbildningen finner en andra chans genom högskoleprovet. Parallellt med denna verklighet saknar, enligt UNESCO, drygt 60 miljoner av världens barn en grundläggande skolgång, och länder som Kina har oerhört rigida skolsystem där ett enda slutprov är avgörande för elevernas framtid. 

Miljön har stor betydelse för människors hälsa och välmående. Få har nog missat namnet Greta Thunberg och hur hennes skolstrejk hjälpte till att pusha upp klimatfrågan på den globala agendan. 

 Den svenska nyhetsrapporteringen har under årets gång myntat begreppen flygskam och tågsemester. Hållbarhetstänket har fått stort genomslag under det senaste decenniet och det märks inte minst i näringslivet. Max stoltserar med en grönare meny och andra likaså. Plastprodukter slopas och affärer tar betalt för plastpåsar. Enligt Environmental Performance Index ligger Sverige i framkant när det gäller miljötänkt, men det kan som alltid göras mer. Samtidigt är miljöproblemen inte något som i större bemärkelse drabbar människors vardagliga liv i landet. Inte än. Östersjön är visserligen kraftigt förorenad, men vi har fortfarande tillgång till ren luft, gröna parkområden och djupa skogar. På andra håll är smogen så tjock att den nästan går att röra vid och torn av sopor kastar sin mörka skugga över landskapet. 

Syftet med det jag skriver är inte att på något sätt förminska problemen i Sverige. Vi har problem som kräver reella lösningar, oavsett om det handlar om att lösa migrationsfrågan eller att hantera att stress och psykisk ohälsa ökar i samhället. Det finns mycket som behöver fixas här i världen och bara för att man fokuserar på ett problem betyder det inte att man måste utesluta det andra. Att se till att flickan Aisha i Jemen får en utbildning betyder inte att det är oviktigt att se till att lilla Linnea, vars familj har det ekonomiskt svårt, kan delta i roliga aktiviteter med alla andra barn. 

Vad jag vill framföra är att det är viktigt att då och då sätta saker och ting i perspektiv. Oavsett tidsperiod kommer det finnas både optimistiska och pessimistiska åsiktsströmningar angående samhällsutvecklingen. Att döma av Sverigedemokraternas framgångar verkar det senare ha övertaget. Det finns tongångar som menar att Sverige står inför en kollaps, eller att det aldrig varit så dåligt som nu. Många har glömt att så sent som i början av 1900-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Är den negativa framtidstron berättigad? 

Något jag personligen är övertygad om är att vår verklighetsbild formar den framtid som kommer härnäst. Hat föder hat, misstänksamhet skapar mer misstänksamhet. Det ligger i människans natur att i första hand rikta uppmärksamheten mot det som sker i ens direkta närhet, kanske på bekostnad av helhetsbilden. 

Svaret på den inledande frågan?

Jag tror att Sverige fortfarande är ett land fullt av möjligheter. Kanske är svårare tider är på väg men det finns även mycket som är otroligt bra. För alla. Vågar man bara lyfta blicken inser man att det finns olika vägar att välja. 

Att jag har rinnande vatten, skor på fötterna, och familj och vänner,  är inte någonting jag reflekterar över varje dag, men jag önskar att jag gjorde det. Förmågan att känna tacksamhet för det vi har istället för att grubbla över det vi inte har. Någonstans i dessa tankegångar tror jag svaret på vad som utgör ett lyckligt liv ligger. I tacksamheten finner vi även förmågan att känna empati för våra medmänniskor, både när det gäller våra nära och kära och människor långt borta. 

Du och jag är ändå väldigt lyckosamma, eftersom att vi fått förmånen att bo just i Sverige, där förutsättningar finns för att sträva efter drömmar och mål. På en allt mer sammanlänkad planet är det svårt att inte se hur allt vi gör och inte gör påverkar varandra. Ingenting sker i ett vakuum. Vad är ditt ansvar gentemot dina medmänniskor?

Illustration: Sonia Engström

Skribent: Celine Hedin

Related Posts