Efter att Europa genomgått en förödande finanskris har hoppet om en ljus framtid sinat i Portugal. Med hög arbetslöshet och sjunkande löner vänder många portugiser sina blickar mot de forna koloniernas exploderade ekonomier – en oväntad trend.

Emigrera till Brasilien eller Angola. Det var uppmaningen från Portugals premiärminister Pedro Passos Coelho när han talade om arbetslösa lärare och ungdomar i december 2011. Det låter som en freudiansk felsägning, men ståndpunkten visade sig senare delas av flera av hans kabinettmedlemmar. Faktum är att många portugiser, framför allt unga, står inför en sådan verklighet idag. Tillväxten har varit svag under hela 2000-talet och de senaste åren har också eurokrisen slagit hårt mot landet. Arbetskraften i Portugal är bland den sämst utbildade i hela Europa och arbetslösheten låg under 2012 låg arbetslösheten på 15,2 procent – endast Lettland, Grekland och Spanien hade högre siffror.

På grund av landets ekonomiska omständigheter tvingas många portugiser nu att flytta till länder med bättre utsikter. Mest attraktiva är de forna kolonierna Brasilien, Moçambique och Angola, som med sina enorma naturtillgångar söker utländskt kapital och arbetskraft. Även mindre ex-kolonier såsom Kap Verde har sett en ökande ström av européer, som framför allt ger sig in på den rika turismindustrin. Detta är en stor förändring mot tidigare. Det traditionella migrationsmönstret har sedan koloniländerna blev självständiga på mitten av 70-talet varit det omvända: människor har flyttat från de forna kolonierna till Portugal. Lisa Åkesson är forskare vid Göteborgs universitet och har gjort fältundersökningar om migration i bland annat Kap Verde. Hon menar att detta är ett stort trendskifte.

– Lissabon är en smältdegel för människor från forna kolonier, så har migrationsmönstren sett ut i väldigt stor omfattning. Det är intressant att se att man nu rör sig åt andra hållet.

Den förlorade generationen

Varför är den nya trenden så uppseendeväckande? Portugiser har emigrerat i stora antal under 1900-talets andra hälft, och med en diaspora på omkring tre miljoner människor kan det verka som om den nuvarande situationen är normal. Den stora förändringen ligger dock inte bara i mängden emigranter, utan även i emigranternas egenskaper. Deras bakgrunder har nämligen skiftat markant, från en traditionell export av lågutbildade arbetare till högutbildade. Hemma i Portugal talar man nu om “den förlorade generationen”, var tionde portugis som utexamineras från universitet flyttar till utlandet där efterfrågan är enorm. Angola söker exempelvis stora mängder ingenjörer för att expandera infrastrukturen, och i Brasilien är samma behov lika stort inför OS 2016 som det var inför fotbolls-VM 2014. Denna kompetensflykt kan få enorma konsekvenser för Portugals framtida ekonomi.

Omvälvande förändringar

Men det är inte bara Portugal som kan få problem av denna nya migrationstrend. Även mottagarländerna märker av oväntade konsekvenser av en ökad mobilitet från Europa. Åkesson menar att det nya kapital- och arbetskraftsflödet har både bra och dåliga inverkningar för landet.

– Viljan efter mer investeringar leder till en brist på selektivitet, och det är inte alltid vita pengar som kommer in i landet. Samtidigt är det många företag som utnyttjar den femåriga skattebefrielsen som gäller för utländska investeringar och lämnar landet när den upphör.

Smutsiga pengar är en risk som uppstår även för Portugal. I och med räddningspaketet från IMF i slutet av 2011 ställdes krav på strukturella justeringar i ekonomin – framför allt en ökad privatisering. Med ökande investeringar från Angola, vars ekonomi beräknas ha växt med mellan nio till tolv procent under 2012, växer oron för att dess utbredda korruption ska leda till att Portugal blir en fristad för penningtvättare. Det blir svårt att kontrollera var pengarna kommer ifrån.

Den rika västvärlden?

Portugals migratoriska situation visar på en verklighet som kan komma att möta flera andra länder i västra Europa. Plötsligt ifrågasätts det traditionella synsättet, att resten av världen inte vill något hellre än att flytta hit. Att flyttströmmar kan ändras på bara några år är en faktor som borde spela en större roll i immigrationsdebatten, åtminstone om Åkesson får bestämma.

– I Sverige utgår debatten ibland från att det som har gällt de senaste tio åren kommer att gälla för alltid. Men migration är något som vi inte kan förutspå.

För Portugal är det en ekonomisk krasch som föranlett förändringen, för Angola en ekonomisk boom. “Den rika västvärlden” är ett uttryck som snabbt tappar sin verklighetsförankring. Möjligheterna finns inte alltid längre i hemlandet, något som Portugals kompetensflykt visar på. Frågan är om det räcker med att landets ekonomiska situation förbättras för att dess högutbildade ska vilja stanna, eller om de forna koloniernas dragningskraft även då kommer att vara för stark.

 

Av: Axel Dalman

Related Posts