Kvinnorna i Texas skyddas inte längre av lagen

Av Jill Kiernan

Året är 2021 och halva jordens befolkning har fortfarande inte rätt till sin egen kropp. Idag utgör världens kvinnor 50% av jordens befolkning och bara i Sverige är det 5,1 miljoner, vi pratar alltså om ca 3,5 miljarder kvinnor. Rätten till sin egen kropp är en rättighet som handlar om att kvinnor ska ha rätt till att bestämma själv när de vill ha barn vilket är något som kan tas för givet i vissa länder. Och i andra har du som kvinna ingen lag bakom dig. Den 1 september 2021 förlorade kvinnorna i delstaten Texas, USA, en mänsklig rättighet. Enligt den femte artikel i FN:s “Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” (jämställdhet) ska både pojkar och flickor ha rätten till sin egen kropp men i Texas förlorade kvinnorna rätten till att bestämma över sin egen kropp. 

I den första artikeln i FN:s “Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” står det att “alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. För kvinnorna i Texas uppfylls inte den här rättigheten. Lagen som trädde i kraft den 1 september 2021, Senate Bill 8 (SB8), innebär att kvinnor inte får göra abort efter den sjätte graviditetsveckan. Under den sjätte graviditetsveckan är embryots (det har inte blivit ett foster än) inre organ eller hjärna inte bildade än. Det finns ingen chans att embryot överlever om det skulle födas då eftersom den inte har hjärnfunktion än. Lagen innebär dessutom att vem som helst i samhället kan stämma vem som helst som hjälper till eller genomfört en illegal abort. Denna lag har debatterats fram och tillbaka om den ska träda i kraft och i samband med att den trädde i kraft stämde justitiedepartementet lagen. Justitiedepartementet menar att SB8 går emot den högsta lagen i USA, ”the Supremacy Clause” och går emot det fjortonde tillägget till USA:s konstitution samt bryter doktrinen om den mellanstatliga immuniteten. USA:s justitieminister Merrick Garland säger följande kring debatten om SB8:

“The Act is clearly unconstitutional under longstanding Supreme Court precedent,” said Attorney General Garland. “The United States has the authority and responsibility to ensure that no state can deprive individuals of their constitutional rights through a legislative scheme specifically designed to prevent the vindication of those rights.” 

När frågan om abort kommer upp till debatt brukar fokusen hamna på fostret i stället för på kvinnan. De frågor som hamnar på toppen brukar vara, hur kan man döda sitt eget barn och var tacksam att du kan få barn. Borde vi inte skifta fokusen till kvinnan? Det är absurt att en kvinna oavsett ålder, oavsett hur hon blev gravid ska alltså inte få göra abort för det dödar ett foster. Ett foster som inte ens har hjärnfunktion. Det kan handla om unga kvinnor som råkat ut för sexuella trakasserier och som inte önskar något annat än att få leva ett liv som ung och inte som mamma redan som 15 åring. Oavsett din ålder eller erfarenheter ska du ha rätt till din egen kropp, tycker jag.

Ett klassiskt argument mot abort är att det kommer ske färre aborter om det införs en strikt abortlag men enligt studier som WHO har genomfört stämmer inte det. Det som händer är att mörkertalet kring aborter ökar extremt och aborter sker på osäkert och livsfarligt sätt som leder till att kvinnorna i stället riskerar sitt liv. 

Jag tycker att det är bisarrt att en sådan här strikt abortlag träder i kraft. Det som är sorgligt och kränkande är att majoriteten som var med i bestämningen av lagen var män. Det finns inte en enda man eller person utan livmoder som kommer bli gravid eller behöva genomgå en abort. En abort kan rädda ett ofött liv. En abort kan resultera i att den unga kvinnan som blev gravid som 15 åring får en gedigen utbildning och i stället får ett tryggt äktenskap och blir gravid 10 år senare. En abort kan rädda en kvinnas liv. Senate Bill 8 är en lag som förminskar kvinnors rättigheter och tar bort kvinnans rätt till sin egen kropp.

Cover photo: Diane Greene Lent

Jill Kiernan är en student i Uppsala som pluggar till ämneslärare för arbete i gymnasiet med samhällskunskap som första ämne. Hennes intressen är att läsa, träna och umgås med nära o kära. Jill har som mål i livet att skriva en skönlitteratär bok och att vara del i samhällsutvecklingen mot en mer jämställd och jämlik framtid. 

Related Posts