Hur man framgångsrikt undviker framgång

//
4 mins read

Av Felix Hasselblad

Denna artikel är den andra i en tvådelad serie som utforskar människors strävan efter lycka och framgång i det moderna samhället.

_________________

Samtidigt som adjektivet liv blivit lättare att upprätthålla så har väldigt lite gjorts för levandet som verb. En del i att bli vuxen sägs vara att inse att ingen har någon egentlig koll på hur man genomför ett liv. I texten “Varför det lyckade livet sällan är det lyckliga livet” diskuterade jag några levnadssätt som riskerar att göra folk olyckliga. Däremot tog jag inte upp hur man undviker “det lyckade livet” och lever ett lyckligare liv. Hur man blir lycklig kan jag inte svara på. Tyvärr. Det jag kan ge är ett alternativ till dagens leverne som kanske förbättrar ens odds.

Lönearbete

När det kommer till lönearbete är det något en bör försöka undvika i det längsta. Däremot bör arbete inte undvikas. Skillnaden är att om du är anställd så säljer du dig själv. Om du arbetar så säljer du det du gör. Idag är idén att hyra människor väldigt normaliserad så det finns ganska få arbeten där man får vara med och bestämma. Det finns dock vissa människor som forskare, hantverkare, konstnärer eller musiker som har självbestämmande och vars röster får höras på arbetsplatsen. Sådana arbeten utgör tyvärr idag en minoritet. För många innebär det att man måste sälja sig till en arbetsgivare i alla fall. Däremot kan en motverka lönearbetets auktoritära inflytande genom att minska sitt beroende av det. Detta görs genom att bli mindre beroende av lönekuvertet och genom att försöka uppskatta tid mer och prylar mindre.

Egendom

Problemet med ägande är att ett köp föder en typ av kortvarig men genuin glädje. Glädjen är kortvarig då man vänjer sig och måste ha mer för att återfå “konsumtionskicken”™. Ägandet blir ett beroende som måste upprätthållas. För att bli av med hjärnans ständigt högre krav måste det motarbetas aktivt och en måste försöka nöja sig med det en har. När man sedan stannat på en nivå av konsumtion kan man dra nytta av att hjärnan vänjer sig och finna ro i det man har. Den egendom jag anser ha betydelse i mitt liv kommer i tre former:

  • Tidssparare; sådant som gör att du kan få mer tid till det du vill göra genom att minska slösad tid. Exempelvis cyklar eller dammsugare.
  • Verktyg för meningsfull verksamhet; sådant som hjälper dig att göra det du vill med din tid. Exempelvis stafflier, datorer, verktygslådor.
  • Nyttoföremål som tallrikar och kläder.

Resande är en slags konsumtion som kan liknas vid så kallad “onödig konsumtion”, men det kan också vara meningsfullt. Resandet kan till exempel lära en något om andra kulturer än den egna. Men en kan också resa föra att leva i hedonistisk lyx vilket liknar annan konsumtion, då man vid resans slut måste vänja sig med vardagen igen. Resande leder in en i andra beteendemönster vilket kan vara sunt men det som ändras är i sådana fall ens inställning, och den är oberoende av plats. Vissa reser för att få se klassiska landmärken och då har resandet blivit konsumtion igen men nu i form av samlande. Min åsikt är att värdet i resandet är en förändring i förhållningssätt. Detta är egentligen geografiskt oberoende men kan vara en katalysator för att leva bättre och i sådana fall kan resande stoppas i kategorin “verktyg för meningsfull verksamhet”.

Boende

Generellt bor vi allt mer segregerat och ensamhet är en vanlig källa till lidande. Att dela en bostad med sina närmaste är ett bra sätt att minska känslan av ensamhet och att naturligt väva in sina kära i vardagen. En interagerar också med andra än sin partner i större utsträckning vilket lägger mindre stress på relationen och skapar mer eget utrymme att vara separata individer på. Om man lever kollektivt kan man också dra nytta från en större pool av färdigheter och erfarenheter än om man bara bor två. Hushållssysslorna blir mindre krävande då arbetsuppgifterna kan fördelas så att man istället för att göra lite hela tiden kan turas om att till exempel städa i hela bostaden. Hushållsarbetet kan också fördelas mer individuellt så att en kan göra det som en tycker är minst tråkigt. Om man får barn kan dessa leka tillsammans med andra barn i kollektivet vilket ökar deras sociala förmåga samtidigt som det frigör tid för föräldern. Barnvaktande blir också lättare när familjerna kan turas om vilket frigör ytterligare tid.

Romantiska relationer

När det kommer till romantiska relationer är det väldigt individuellt vad som fungerar så därför tror jag på att testa sig fram och inte ta något för givet. Det finns vissa tydliga fördelar med att inte ha en monogam relation men kostnaden för att bryta den monogama normen kan bli väldigt hög. Därför kan monogami vara ett alternativ om den sociala kostnaden gentemot omgivningen eller den känslomässiga kostnaden av att dela sin partner med någon annan är för stor. Detta bör ställas mot den sexuella friheten som återfinns i en öppen relation eller den känslomässiga friheten som finns i polygama förhållanden. Det bästa man kan göra för sig själv och sin/sina partners är att ha en dialog om vad som passar och inte acceptera en given modell.

Till sist

Ingen vet mer än någon annan hur man borde leva ett liv. Slutsatsen blir då, lite paradoxalt, att inte lyssna på auktoriteter utan göra det som har störst sannolikhet att göra en lycklig. För mig är det en situation med ett arbete som jag har autonomi i, med egendom som ger mig mer liv-tid, i ett sammanhang där man kan ha sina nära nära och i relationer byggda med eftertanke. Då mår jag bra. Så tycker jag att alla ska leva; bra alltså.

Felix Hasselblad pluggar politices kandidatprogrammet och kan inte få nog av politik, vilket uttryck det än tar. Annars håller han gärna på med schack, klättring och meditation. Allt han äter är i form av veganska grytor med ris eller pasta, och dessutom är han obesegrad i tumkrig.

Foto: Breno Assis via Unsplash

1 Comment

Comments are closed.

Previous Story

Alternative to NATO? Finnish and Swedish bilateral relationship with the US

Next Story

A choice between fear and hope?