Av Nikolas Spanoudakis

I Sverige finns ett motstånd mot att införa euron som valuta. Enligt Flash Eurobarometern 453, från april 2017, vill 62 procent av svenskarna som deltog i undersökningen inte att Sverige ska införa euron. Även om jag är medveten om att finns argument mot den gemensamma valutan, fortsätter detta att överraska mig. Att euron har fått ett dåligt rykte i Sverige i och med finanskrisen 2008 är förståeligt. Eurozonen var helt oförberedd på att behöva hantera krisen, och som följd skakades dess medlemmars ekonomi om hårt. Samtidigt tar euroländernas statschefer för mycket tid på sig att komma överens om de reformer som krävs. Det hela är väldigt stelbent. De ekonomiska för- och nackdelarna med euron analyseras brett i internationell media. Denna artikel bidrar inte till den debatten. Dock finns det några aspekter av euron som sällan nämns, men de är fortfarande viktiga: de kulturella och de politiska. Dessa aspekter kommer att diskuteras här.

Säg att du vill åka till Rom eller Amsterdam från Sverige. Trots att Schengen-fördraget har rivit tullarna mellan EU-länder som har gått med finns det en distinkt skillnad som påminner oss om  att vi byter länder: språket. Men när man kommit ned på kontinenten behöver man inte byta valuta för varje nytt land man besöker. Euron har skapat en annan uppfattning av EU. Folket som rör sig mellan länder som använder euron får känslan av att vara i en integrerad region eftersom alla länder använder samma valuta. Euron bidrar till att förstärka uppfattningen av EU som enat. Dessutom har euromynt bidragit till att sprida den europeiska kulturen över kontinenten: euromynt har en sida som alltid är samma men den andra sidan varierar i alla länder.

I Grekland har somliga 2-euromynt italienaren Dante Alighieri som motiv. Författaren av Divina Commedia, en symbol för den italienska kulturen, har inget att göra med den grekiska kulturen. Euron hjälper till att skapa en ny europeisk identitet eftersom den gör oss bekanta med kulturella element från andra europeiska länder. Dessutom finns det ytterligare en aspekt som vissa forskare lyfter: euron etablerar ett visuellt samband mellan Bryssel och de europeiska medlemmarnas vardagsliv. Euron är ett projekt designat att skapa en ny europeisk identitet. Eurosedlar tar inspiration från olika perioder i Europa som är viktiga för vår kontinent. Det finns referenser till romerska akvedukter, kyrkor med romansk arkitektur och gotiska broar… Vid sidan av de kulturella förutsättningar som euron skapar, finns det även vissa politiska förutsättningar som sällan nämns.

Vi lever i en globaliserad värld där små länder som till exempel Sverige måste kämpa för att behålla sin plats gentemot stora länder som USA eller Kina. EU har blivit ett verktyg som försöker försvara medlemmarnas intressen på internationell nivå, och har nått målet ganska bra. Euron har tillåtit eurozonen att spela en större roll på internationell nivå eftersom den används av personer och företag från Europa. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sa under sin sista årliga tal om tillståndet i Unionen, att ungefär 60 länder runt om i världen har kopplat deras valuta till euron på olika sätt. Många underskattar säkerligen ett ökat EU-inflytande genom euron, men om vi vill ha ett starkt EU, som inte är beroende av USA, måste vi erkänna att euron är ett verktyg som ger EU mer politiskt inflytande.

När jag började skriva den här artikeln var jag osäker på om den skulle vara relevant för svenska studenter. Sverige har en ekonomi som till stor del är kontantfri. Många av oss använder inte kontanter för dagliga transaktioner och då skulle min argumentation om euromynt vara irrelevant. Men poängen är att euron är mer än bara en valuta som Sverige skulle ansluta sig till. De ekonomiska aspekterna av införandet av euron i Sverige måste givetvis diskuteras, men debatten måste inkludera andra synpunkter som sällan diskuteras: att euron bidrar till  att bygga en starkare europeisk identitet, och knyter ihop euroländer i ett samarbete som inte bara är rent ekonomiskt. Euron fungerar som ett verktyg som ökar Europas inflytande i världen.

Nikolas Spanoudakis graduated from a master in chemistry for renewable energy and ever since sustainability is a key aspect of his life. But quite recently he realised that he has to fight for another important element in his life: the European Union. Thus, he decided to become a little champion of the EU. The result is doubtful but he is sure that the cause is good. Let’s see what happens!

Cover photo: In front of the headquarters of the European Central Bank in Frankfurt. By Hans Braxmeier from Pixabay.

Related Posts