Av Ella Wahlstedt

Journalister älskar att använda sig av häpnadsväckande rubriker och att väcka uppmärksamhet med sina artiklar. Att läsa nyheter har nog aldrig varit så intressant som det är just nu. Men ibland infinner sig en olustig känsla när man öppnar nyhetsapparna. Vad händer egentligen med de artiklar som inte intresserar den stora massan? Är verkligen världen så svartvit som media vill måla upp den? Idag är det inte bara opartiskhet och bristande yttrandefrihet som hotar högkvalitativ journalistik och därmed demokratin. Det är även kommersialiseringen.

I och med internets framväxt på 90-talet fick journalistiken sig en ordentlig skjuts in i det fria informationssamhället till förmån för demokratin. Journalistiken blev allt mer tillgänglig och allmänheten fick ett bredare utbud av nyheter. Därmed ökade gemene mans egen förmåga att själva granska och bidra till debatten. Således utvecklades samhällsdebatten i rätt riktning. Ingen utveckling stannar dock av, utan baksidorna av internets genomslag är bland annat kommersialiseringen av journalistiken. Det innebär att journalistiken anpassas efter ett vinstintresse. Tydligast märker man fenomenet på de olika mediernas internetplattformar, där artikelrubrikerna blir allt mer extrema för att locka så många läsare som möjligt. Det är inte ovanligt att en rubrik refererar till något mycket sensationellt, trots att artikeln egentligen handlar om något mycket mindre häpnadsväckande. Det är många medvetna om idag, och därmed tas ofta rubrikerna med en nypa salt av läsarna. Problemet är att överdrifterna och dramaturgin inte längre bara befinner sig i artikelrubrikerna, utan även i själva artikeln. För hur får man annars människor att intressera sig för artiklarnas innehåll, när vi lever i en värld där hjärnan hela tiden matas av nya, exceptionella rubriker som frigör snabba dopaminkickar i hjärnan? Sociala medier, nyheter och TV är bara ett urval ur de saker som ständigt konkurrerar om vår hjärnas uppmärksamhet. I praktiken resulterar det i att en artikel där exempelvis en expert eller en journalist ger en nyanserad bild av ett komplext problem, inte väcker lika mycket uppmärksamhet som artiklar vars innehåll refererar till enkla lösningar på svåra problem, politiska utspel, katastrofprofetior eller skvaller. Vi matas alltså ständigt med artiklar som säljer bra, vilket oftast inte är artiklar innehållandes en nyanserad sanning. Ett tecken på denna utveckling är inte minst att ett källkritiskt förhållningssätt numera är mycket viktig del inom alla ämnen i grundskolan likväl som på gymnasiet och universitet. Det går helt enkelt inte att lita på att det man läser inte är förvrängt, ensidigt eller överdrivet.

Varför är denna kommersialisering så skadlig? Varför är det så negativt att en artikel angående genmodifierade organismers konsekvenser byts ut mot en artikel om en enskild ministers otrohetsaffär? Jo, därför att god och högkvalitativ journalistik är en helt avgörande del i ett demokratiskt och utvecklande samhälle. Journalistiken bidrar till att samhället får en chans att följa med och förstå vår komplexa och ständigt föränderliga omvärld. För att bevara vår demokratiska kultur behöver vi journalisternas sätt att bevaka, granska, förklara och beskriva omgivningen och olika samhällsproblem. Demokratins konsolidering står och faller med yttrandefrihet, fri opinionsbildning, omvärldsbevakning och granskning av våra makthavare. För att citera Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet, “Där det fria ordet dör, där redaktionell granskning upphör, där lever inte längre demokratin.”

Motsatsen, ett samhälle med låg kvalité på journalistik, får istället negativa effekter på demokratin. Det som händer när journalisterna väljer att fokusera på att skriva artiklar som lockar uppmärksamhet istället för att intressera sig för att belysa ett ämne i dess komplexa natur är dels att allmänheten får ett smalare utbud av journalistik att ta del av. Vidare bidrar journalisterna till polariseringen av samhället. Enkla lösningar på komplexa problem och enformiga analyser av ett mångsidigt samhälle är nämligen ett grundrecept på en polariserad debatt, vilket det demokratiska samhället får lida av. Idag ger tydligt polariserande konflikter intressant och laddad journalistik. Media skapar inte polariseringen, men de är duktiga på att förstärka och framhäva den. I praktiken leder det till att politiska ytterkanter får allt mer uppmärksamhet, att högkvalitativ journalistik hamnar i skymundan och att samarbete och kompromissande ute i samhället försvåras. I ett polariserat samhälle ökar motsättningarna inom landet, vilket begränsar all typ av utveckling. Det leder ofta till att samhället hamnar mycket snett, och på lång sikt har det en mycket negativ påverkan på den allmänna synen på demokrati och mänskliga rättigheter. En intressant aspekt av detta är att det knappt finns någon bevakning kring effekterna av journalistikens kommersialisering, kontra tonvis av journalistik rörande vikten av journalisters opartiskhet, de fria mediernas oberoende och journalistikens värde för demokratin. Varför det är så kan man undra? Om man ser till den ekonomiska aspekten, vår tids största drivkraft, är det förståeligt att man inte vill belysa att journalistik som säljer sker på bekostnad av högkvalitativ journalistik. Högkvalitativ journalistik är ofta mycket dyrt. Man vill inte att det ska komma ut att intentionerna om att gå i vinst är större än att leverera god journalistik därför att det skulle skada förtroendet för medierna och därmed försämra försäljningen.

Med risk för att ge en allt för dystopisk bild av utvecklingen är det viktigt att belysa att det finns en stor andel journalister som gör stor allmännytta genom att ge debatten en bred och nyanserad bild. Den största mängden av journalister kanske till och med tillhör denna grupp. De hamnar dock allt mer i skymundan på grund av den mer problematiska delen av journalistkåren. De passar inte in i dramaturgin. På senare år har hotet mot journalister i samhället ökat, nationellt som internationellt. Det hänger inte bara ihop med hotet mot yttrandefriheten utan även på grund av att förtroendet för journalisterna minskat. Därför att även om de spännande rubrikerna lockar så blir det väldigt ihåligt på lång sikt. Utvecklingen urholkar alltså förtroendet för hela kåren. Om vi kikar på USA som exempel, där föredetta president Donald Trump vid flertalet tillfällen har försökt att smutskasta etablerade medier genom att använda uttrycket “Fake News”. Uttrycket “Fake News” refererar till desinformation som ger sken av att vara nyheter till gagn för politisk, ekonomisk eller ideologisk vinning. Trump har dock snarare använt uttrycket för att misstänkliggöra meningsmotståndare, alternativt för att diskreditera uppgifter som han personligen inte anser legitima. Världens största demokrati har således fått stora grundläggande demokratiska problem och är mer polariserad än någonsin.

Kommersialiseringen är svår att få bukt med. Det som kan göra skillnad är medvetenhet om problemet samt att kommersialiseringen inte låter döda unga journalisters drömmar om att leverera högkvalitativ journalistik i framtiden. I en demokrati räcker det inte med att journalistiken är fri och opartisk, den måste även vara nyanserad, nyfiken och genuin.

Illustration: Therése Lager

Ella Wahlstedt går sitt sista år på Rosendalsgymnasiets samhällsvetenskapliga linje. När hon inte skriver tycker Ella om att dansa på Uppsala dansakademi och att diskutera samhällsfrågor. Inget slår dock att gå på en promenad medan man lyssnar på en bra bok. Favoritämnet att skriva om är politik med koppling till mänskliga rättigheter och juridik. Efter gymnasiet planerar Ella att börja plugga juridik på Uppsala universitet. 

Related Posts