Av Felix Hasselblad
Det anses inte konstigt när ett barn från kristna föräldrar får kristna värderingar. Men om barnet senare blir sikh eller hindu så skulle vissa ögonbryn höjas. När en individ gör ett val så måste den känna till sina alternativ och vad som är eftersträvansvärt utifrån hur verkligheten ser ut. Om den inte gör det kan viljan vara fri, men personen är inte fri att välja. Och valet som görs kommer att sakna betydelse.
Jürgen Habermas är sociolog och filosof och har arbetat mycket med deliberativ demokrati. Det är idén att demokrati kräver ett aktivt deltagande präglat av dialog och kompromisser. Genom att allas åsikter ständigt utmanas kan de argument som inte överlever prövningen ersättas för att sedan prövas på nytt. De beslut som fattas med den här metoden kommer att vara beslut som är resilienta mot kritik. Detta innebär att besluten inte borde innehålla motsägelser eller stå på falsk grund om prövningen varit grundlig och saklig. Idag finns dock vissa strukturella hinder som motarbetar den deliberativa demokratiprocessen.
Ett hinder är förkastandet av det mätbara till fördel för det normativa. De som gör detta är religiösa grupperingar, konspirationsteoretiker och följare av astrologi, som fått stort genomslag. I dessa fall ses det inte som en brist om något inte kan observeras eller bevisas utan romantiseras och ses som en styrka. Man ska vara “stark i tron”. Om åsikter inte har någon koppling till den gemensamma verkligheten så kommer det inte att finnas någon anledning att förkasta någonting. Dessa åsikter är oerhört motståndskraftiga och om de blandar sig i politiken så kommer beslut att fattas helt eller delvis på falsk grund.
Ett annat sätt att fuska i demokratiprocessen är genom att motarbeta tänkande vid beslutsfattandet. Det vanligaste sättet att göra det på är genom information vars syfte är att påverka snarare än att informera. Idag påverkar man främst människors beteenden genom reklam, vilken kan vara både politisk och kommersiell. Detta resulterar i att det inte är den som bedriver bäst politik eller producerar bäst produkt som vinner utan den som får flest att tro att de är bäst. Om vi ska lyssna på reklamen så ska vi lämna det rationella tänkandet och lyssna på magkänsla och impuls; trubbiga verktyg när det kommer till att styra ett samhälle.
Genom att fylla folkets vardag med intryck och sysslor lämnas lite utrymme åt diskussion och idéutbyte. Det följer av faktumet att många saknar makt över sin tid. Enligt SCB säljs nio timmar till en arbetsgivare eller går åt till hushållsarbete, nio går åt till personliga behov och endast sex timmar blir kvar till annat. Efter dagens prövningar är det inte konstigt om människor är trötta och hellre lägger den tiden på underhållning än på politisk dialog.
En myrstack kan bestå av upp till 200 000 individer. Alla dessa har på egen hand väldigt begränsad kognitiv förmåga men kan som grupp bygga väldigt intrikata samhällen. Det är genom dessa flitiga myrors interaktion som dessa stordåd uppnås. På samma sätt som myrornas samarbete tar dem till en högre intelligens så kan människor med rätt metod bygga något så komplext som ett samhälle. Men för att göra det måste man förbinda sig till det som går att bevisa, låta människor få tid att interagera med andra och inte tillåta spridning av förenklade eller falska budskap. Gör vi det kan vi nog bygga en väldigt bra myrstack.
Felix Hasselblad pluggar politices kandidatprogrammet och kan inte få nog av politik, vilket uttryck det än tar. Annars håller han gärna på med schack, klättring och meditation. Allt han äter är i form av veganska grytor med ris eller pasta, och dessutom är han obesegrad i tumkrig.
Illustration: Sophie Mainz
