Share on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Av: Cassandra Andersson

Under min resa i USA hösten 2016 följde jag det amerikanska presidentvalet på nära håll.

Hillary Clinton klev snabbt fram som demokraternas presidentkandidat och fick från start höga siffror i opinionsmätningarna. Hon gick in i valet med en gedigen erfarenhet som både senator och utrikesminister. Republikanerna överraskade med Donald Trump, en företagare som setts både i filmer och i tv-program, som fick med sig en stor del av befolkningen redan från start.

Det amerikanska valsystemet grundar sig i elektorsröster från varje delstat. Den kandidat som får flest elektorsröster, inte nödvändigtvis flest röster bland befolkningen, vinner därför valet. Hur många elektorsröster en delstat har beror på dess folkmängd. Kalifornien är störst med sina 55 elektorer, medan Washington D.C. är minst med bara tre. Det är inte ovanligt att presidentkandidaterna ägnar mycket kampanjtid åt de största delstaterna för att få in så många elektorsröster som möjligt. När det blev klart att Donald Trump hade vunnit med 306 elektorsröster mot Hillary Clintons 232, hade Hillary Clinton 2,8 miljoner fler väljarröster. Många frågade sig om detta verkligen var ett rättvist system att välja näste president på, när den person som vann visserligen hade fler elektorsröster, men färre antal röster från befolkningen. Sist vi såg ett liknande resultat var år 2000 då Al Gore kandiderade mot George W. Bush om presidentposten. Al Gore vann folkets röst, men precis som Trump tog Bush hem fler elektorsröster och blev USA:s president.

Då var det Al Gore som vann folkets röst men ändå inte blev president, 2016 var det Hillary Clinton som var tvungen att erkänna sig besegrad. Detta gjorde att många började ifrågasätta valresultatet och valsystemet, särskilt Clintons väljare. Men även bland de som röstat för Donald Trump fanns det en viss tveksamhet över USA:s valsystem. Det gjordes några försök att få en omräkning av rösterna i några stater, men detta genomfördes inte då kostnaden ansågs vara för stor.            

Kort efter sin seger fick Donald Trump frågan av tv-kanalen CNN om han tyckte att det amerikanska valsystemet är rättvist, varpå han svarade “Nej, jag tycker inte att det är rättvist och vi borde ändra på det. Men just nu är det det bästa systemet vi har kommit fram till och jag vann. Därför förtjänar jag att bli president.” Många suckade och allt de såg var en självgod Trump. Andra höll med.

USA har en prekär situation med sina självstyrande stater och det har diskuterats från och till om valsystemet borde omarbetas. Nu har frågan blivit mer aktuell än någonsin på grund av Trumps vinst, men vi ska inte glömma att systemet tjänat det amerikanska folket väl i decennier. Det krävs en omfattande utvärdering för att få fram ett system som tar hänsyn till både elektorernas och folkets röster.

Det är förstås alltid svårt att förutse framtiden, men valnatten 2016 blev det extra svårt för många. En affärsman hade valts till USA:s nästa president och dessutom hade han inte fått en majoritet av befolkningens röster! Frågan om rättvisa är därför mer aktuell än någonsin för många. När jag, kort efter valet, begav mig till New York besökte jag det omtalade Trump Tower. Det var ett flertal turister där för att få en glimt av Donald Trump, medan andra tagit med sig plakat för att tydligt ta avstånd från USA:s nye president. Jag träffade en svensk som bodde några kvarter därifrån som berättade om de ständigt pågående protesterna utanför Trump Tower och hur det kan ta flera timmar att ta sig förbi byggnaden om morgnarna.

Ett som är säkert är att Donald Trump skapar debatt, vilket jag tror att han kommer att göra under resten av sitt presidentskap. När jag nu rest runt i USA i några månader märker  jag att åsikterna kan skilja sig markant mellan stater, städer och såklart mellan individer. Gemensamt bland de åsikter jag hörde var skepticismen mot USA:s valsystem. Frågan är om den kommer att glömmas bort under Trumps presidentskap eller om ifrågasättandet är här för att stanna? Om Trump besannar farhågorna med ett presidentskap fyllt av arga tweets tror jag definitivt att trycket på ett förändrat valsystem kommer att öka. Om han däremot motbevisar mediers farhågor och blir en president som sällar sig till etablissemangets kutym, kommer kanske frågan att försvinna igen, precis som den gjorde efter att Al Gore fick erkänna sig besegrad.

Av: Cassandra Andersson

Related Posts