Share on FacebookPin on PinterestTweet about this on Twitter

Av Hermin Molla

Pengar: historiska kvinnor och män tryckta på en bit papper. Genom samhällskontraktet har vi tillsammans kommit överens om dess värde. Pengar: en maktfaktor i det samhälle vi rör oss i. Frestelsen av makt och pengar tar likt en demon över kontrollen och för vissa blir frestelsen så stark att de går den otillåtna vägen för att tillfredsställa begäret.

Pengar och makt utgör en central roll, inte bara inom den legala samhällsstruktur som vi ständigt rör oss i, utan även inom den illegala. Utpressning, smuggling, stöld och handel med illegala varor och tjänster leder till att det årligen fastnar miljardbelopp i det illegala ekonomiska kretsloppet. En stor del av pengarna återanvänds till att bland annat köpa narkotika och investera i nya brott. Dock stannar inte alla pengar kvar i det illegala kretsloppet. Likt det legala företaget vinstmaximerar det illegala företaget genom att bedriva så kallad vinstkriminalitet — brottslighet som genererar stora summor pengar. När gärningspersoner organiserar sig för att löpande bedriva handel med exempelvis narkotika, vapen, trafficking, koppleri och häleri, gör de sig skyldiga till organiserad brottslighet. Även kriminell verksamhet genererar ett överskott, och för att detta överskott ska kunna tillförskaffa sig ett reellt värde måste det integreras i den legala ekonomin. I annat fall är den brottsliga verksamheten knappast mödan värd. Här kommer penningtvätten in i bilden.

Netflix-serien Breaking bad ger tittaren en praktisk snabbkurs i hur penningtvätt går till. Serien handlar om Walter White, en kemilärare som diagnostiserats med cancer. För att säkra familjens framtida ekonomi tillverkar White kristalliserad metamfetamin som han säljer med hjälp av sin gamla student, Jesse Pinkman. Tillverkningen och försäljningen är framgångsrik och leder till ett vinstöverskott. För att Walter White ska kunna trygga sin familjs framtid måste överskottet från metamfetaminförsäljningen integreras i den legala ekonomin. Advokaten Saul Goodman råder Pinkman att investera i ‘Zen nail spa’ — en skönhetssalong, en kontantintensiv bransch med hög omsättning. Att investera i en bransch som är dominerad av kontanta medel underlättar för att omvandla svarta pengar till vita. Illegala pengar stoppas in i företaget och integreras med företagets legala försäljning, och i andra änden plockar företaget ut intäkterna och betalar skatt till staten. På så vis har illegala pengar förts in i den legala ekonomin.

Den svenska polisen identifierar försäljning av narkotika som dominerande på den kriminella marknaden i Sverige. Trots att narkotikahandeln omsätter stora summor pengar blir dessa pengar sällan en del av den legala ekonomin. De pengar som finns i omlopp går oftast till löner, obetalda skulder, svinn och finansiering av annan brottslighet. Således stannar pengarna kvar i det illegala kretsloppet. För den enskilde distributören inbringar narkotikahandel inga stora summor pengar. De stora pengarna finns hos de så kallade högnivå-distributörerna. Den typen av distributörer, som exempelvis Walter White och Jesse Pinkman, befinner sig sällan i Sverige. Därmed hamnar inte pengar från narkotikahandeln i det svenska penningtvättflödet. Istället har tvättade pengar i Sverige för det mesta sitt ursprung i kriminella verksamheter som koppleri och häleri.

Den fiktiva advokaten Saul Goodmans råd att investera överskottet från brottslig verksamhet i en blomstrande bransch är inte en verklighetsfrånvänd strategi. I Sverige sker de flesta investeringar från den brottsliga verksamheten i kontantintensiva branscher, som exempelvis restauranger och nattklubbar. Mängden kontanter leder till att banker blir måltavlor och föremål för organiserad brottslighet. Det är inte en slump att Lag (2009:62) om penningtvätt och finansiering av terrorism riktar sig till finansiella institut, vars skyldighet är att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Frågan är om inte bankernas olika kontroller för att upptäcka misstänkta transaktioner (däribland penningtvätt) istället har drabbat den laglydige medborgaren, då svenska banker blivit strängare kring krav på att redovisa medlens ursprung vid insättning av kontanta medel.  

Beloppsgränsen som de svenska bankerna tillämpar är välkänd för gärningspersonerna. Bulvaner — eller så kallade målvakter — används för att gärningspersonerna på ett systematiskt sätt ska kunna kringgå de olika interna och internationella regelverk som svenska banker följer. Mot en mindre procentuell ersättning av det insatta beloppet är målvakten villig att kringgå den moraliska pliktkänslan och bli en del av den brottsliga karusellen. På så sätt har ännu en individ fallit offer för frestelsen av makt och pengar.

Av Hermin Molla

Related Posts